Aftonbladet – 8 december 1853, sida 1

sedan man vid denna riksdag sopat bort allt hvad som nu samlats? Eller kanske rcegeri gen lika litet tror på de ekonomiska garne af sitt förslag, i fall det antages den visat sig tro på de moraliska, då de just nu föreslagit att använda stora summor till grundfond för arbetshus? Vi kunna sannerligen ej fatta egentliga grunden för denna låga beräkning af bränvinsskatten. Ej heller kunna vi inse, hvarföre regcringen nu, då så stora tillgångar i alla fall finnas och genom den nya bränvin beredas, skulle äfven denna gång vx sina händer efter bankovinsten, helst geringen sjelf erkänner att den allmiä relsen erfordrar förökade rörelsemedel, Men extra statsregleringen slutar sig på en summ af nära S!, million rår bko, hvaraf jemförelsevis blott en mindre del skulle komma utvecklingen af landets materiella krarter tillgodo, och till denna summa samt de flera som derjemte kunna komma i fråga vid riks-, dagen, måste alla möjliga medel tillgripas. ; or 0 049 Kongl. Maj:ts nåd. proposition till Rikets Ständers staltsutskott, an iende stalsverkets tillstånd och behof; gifven S Slot Jen 16 November I : Slut. EOrdinarle eller ständiga Inkomster 1:0 Ordinarie räntan. Det beslut, K. M:t, i öfverensstämmelse med Rikets Ständer redan fattat rörande grundskatternas förenkling, afser, lika litet som de förslag K. M:t vid denna riksdag i sådant hänseende till Rikets Ständer aflåter, någon förhöjning eller förminskning uti beloppet af ordinarie räntan, hvarföre beräkningen derutaf bör göras på grund af de förflutna ärens erfarenhet. Den del af ordinarie räntan, som är indeld att utgå till vissa tjenstemän, stater eller inrättningar, och hvars värde således icke inverkar på beräkningen af de till öfriga statsbehof för handen varande tillgängar, upptogs af Rikets Ständer vid sednaste riksdag till 1,690,200 riksdaler. . Fastän K. M:t uti serskild nådig proposition föreslår Rikets Ständer, att salpeterhjelpen i Smäland hädanefter mä utgå endast efter kronovärdi, samt dessutom några förändringar rörande vissa mindre betydande anslag förekomma, kan likväl äfvenledes nu vid de beräkningar, som ega rum öfver statsverkets tillgångar, enahanda summa, som för närvarande är beräknad, antagas utgå med bko rdr 1,690,200. Den till statsverket i allmänhet inflytande eller kronan behållna andelen af ordinarie räntan uppgick år 1847 till . . . . 607,701: 1848 sc sv 610,827: 1849 cv oc oc 615,791: 1850 oc cs . 617,317: 1851 oc cs cs 625,160: men blef i anseende till de vid sednaste riksdag skedde öfverflyttningar af Rikets Ständer då beräknad till 668,450. Enär förenämnde öfverflyttningars belopp beräknades till utöfver 70,900 rdr, och den förminskning, som genom förändring af sättet för salpeterhjelpens utgörande i Småland skulle uppkomma, ej uppgår till mera än vid pass 16 å 17,000 rdr, kan nu med säkerhet af denna titel beräknas en inkomst af 678,000. 2:0 Afradsspanmålen har år 1851 utgjort 43,799 tunnor, hvåribland 1279 hafre. Dess belopp kan med säkerhet antagas till att motsvara 43,000 tunnor råg och korn; värdet derå å 6 rdr pr tunna utgör 258,000. 3:0 Tiondespanmålen. Den del häraf, som är anvisad till vissa tjenstemän, stater och inrättningar, beräknades af Rikets Ständer vid sednaste riksdag till 104,520 tunnor och upptogs till ett värde af 6 rdr tunnan, hvilket fortfarande kan beräknas, utgörande en summa af 627,120. Den kronan behållna andelen af tiondespanmålen beräknades vid sednaste riksdag af Rikets Ständer till 18,200 tunnor å 6 rdr eller 109,200 rår. Den har utgjort : år 1847. . . . . 16,856. 1848. . . . . 17,041. n 1849. . sv cv 17599. 1850. . . . 17,200. 1851. . . . . 17,208. : men till följd af vid sednaste riksdag beslutad öfverflyttning af någon del förut indeld tionde, kan denna tillgång äfvenväl nu beräknas till 18,200 tunnor å 6 rdr 109,200. 4:0 Tiondespanmålslösen efter bestämda priser beräknades vid sednaste riksdag till 4400 rår. Den har utgjort : Usdagsbl.) är 1847 . so. co . 4,226. (1848 . vs ov ov ov 4.137. 1849 . so cv 4,137. 1850 . so so 4,450. 1851 . 2 so. 4,605. och kan således lämpligast upptagas fortfarande till oförändrad. summa 4,400. I 5:0 Arrendemedel af kungsgårdar och andra lägenheter, som vid sednaste riksdag beräknades till 128,000 rdr, hafva utgjort: i penningar. i spanmäl. är 1847 . . . 15,181 rdr 16,420 tunnor. n 1848 . . . 24,793 — 15,471 1849... . . 40,033 — 15,708 1850 . . . 29,229 -16,472 i 1851 . . . 26,482 16,656 E. M:t anser förenämnde beräkning kunna antagas äfven för nästföljande statsregleringstid med 128,000. — 6:0 Silfvertionde, myntarelön och slagskatt, som un der de fem ären 1847—1851 i medeltal uppgätt till 10,931 rdr, kan i beräkningen för nästa statsreglering med säkerhet upptagas till . . . -. 10,500. 7:0 Kopparräntan har utg ätt är 1847 med 486 SKkT försälde till 65,997 rdr. 1848 558 68,254 1849 594 om 77,700 1850 656 83,080 1851. 636 82,591 Tillverkningen är i betydligt stigande och priset derå har jemväl sednaste tiden varit högre än förut, hvarföre denna statsinkomst synes kunna fullt beräknas till. soc oc rr 82,000. Skulle Rikets Ständer lemna -bifall till K. M:ts nådiga proposition om framtida nedsättning uti afraden utaf Fahlu Bergslag för Stora Kopparberget, tor