Aftonbladet – 25 november 1853, sida 2

— Vi anföra efter den officiella tidningen de tal, hvarmed de sefskilda ståndens talmän i går på Rikssalen inför H. M. Konungen tolkade ståndens tänkesätt: Landtmarskalkens tal. Stormäktigste, Allernädigste Konung! Manad af Grundlagens-och hjertats, bud, anhäller Ridderskapet och Adeln att inför Eders Måj:t få frambära uttrycken af underdänig vördnad och tillgifvenhet:. p Sedan Rikets Ständer voro församlade. kring Eders Maj:ts tron, har äter en tidrymd förflutit, under hvilken fäderneslandet, med trygghet öfverlemnande sig ät värden af Eders Maj:ts aldrig hvilande omsorger, kunnat i lugn utveckla de krafter, som hos dess folk och i dess jord blifvit af en mild Försyn nedlagde. Ått prisa dess näd har Ridderskapet och Adeln ock Haft nya, rika anledningar i bevarandet af Eders Maj:ts, af en långvarig sjukdom hotade dagar, samt i tronföljdens befästande inom en älskad Konungaätt. En Carl med arfsrätt till Sveriges krona är ett fram tidslöfte, på hvilket århundraden lärt svenska folket att tro, och fosterlandskärleken vore ej ren, om ej hjertat kände sig lifvadt till glädje af hoppet äfven om efterkommandes lycka. Om likväl en tär dallrar i de blickar, Ridderskapet och Adeln tacksamt rigtar mot höjden, skall den förstäs af B. Maj:t, liksom den förstis af hvar och en, som vid sidan af tronen sett och nu saknar den unge Furste, hvars tidiga bortgång utgör ew ömt föremål för Konungahusets och fäderneslandets sorg. Skildringeh åf