Statsmakterna och spärrningsanstalterna mot koleran ). IL Frågan om spärrningarne emot koleran brages vid 1834 års riksdag först till tals af refve David Frölich på riddarhuset, der han plenum den 28 Augusti föreslog, att ridderskapet och adeln fskulle inbjuda de öfriga stånden att tillika med adeln ingå med en ) Se Aftonbladet N:o 267. — Vi begagna detta ställe att rätta ett missledande tryckfel i den förra artikeln, der det (sid. 3, sp. 1) stär, att enligt kongl. kungörelsen den 9 Juli 1831 hvarje ort skulle anses misstänkt, hvarest misstänkt person lemnas inspärrad,, i stället för oinspärrad; äfvensom att tillägga följande lilla stycke, som på samma sida (sp. 2) efter orden och det, blott genom rökning 0. 8. V. i fråga om innehället af den sednare kungörelsen af November 1831, blifvit uteglömdt: Alla stadganden om personers eller orters hållande för misstänkta och behandlande (eller rättare misshandlande) derefter, voro försvunna; friska invånare i hus, der någon person insjuknat, skulle icke mera hvarken instängas eller utestängas från gudstjensten; i motsats mot det förra stadgandet, att i smittad ort undervisningen vid allmänna läroverk skulle inställas, förbjödos nu uttryckligen eforer och andra styresmän för allmänna läroverk i ort, der koleran utbrutit, att icke, utan nödfall, tillåta undervisningens afbrott eller inställande för de lärjungar, som till hennes begagnande qvarblefvo, o. 8. V.