Aftonbladet – 19 november 1853, sida 3

till följd en minskning i postintraderne, hos Eder Kongl. Maj:t i underdänighet anhållit, att, då i saknad af fullt tillförlitliga beräkningar och ej eller uteslutande med ledning af förhållanderne i andra länder, kunnat på förhand antagas, att denna minskning i postintraderne icke skulle komma att medföra en alltför betydlig uppoffring för statsverket, Eders Maj:t, mätte täckas i nåder anbefalla generalpoststyrelsen låta upprätta, på tillförlitliga beräkningar grundadt förslag till införandet af ett i antydde syftning förändradt system i afseende ä postväsendet samt att derefter nådig proposition i ämnet måtte till nästa riksdag varda aflåten; och har Eders Maj:t i anledning häraf, genom nådigt bref af den 7 Maj 1851, anbefallt generalpoststyrelsen att, efter föregången, på erforderlige och noggranna beräkningar grundad utredning i hvad mån ofvanberörde af rikets ständer ifrågaställde förändring i postväsendet må kunna ega rum, till Eders Maj:t inkomma med förslag och utlåtande i ämnet. Till följd af denna nådiga befallning har utur samtlige postkontorens protokoller öfver inrikes brefvexlingen för år 1851, blifvit utdraget och sammanfördt antalet af alla med posterne till inrikes orter, berörde år expedierade betaldte bref, om samma vigt, hvarvid blifvit skiljdt emellan de af desse bref, som varit ställde till orter, belägne inom 3, inom 5, inom 10, inom 20 och öfver 20 mil från afsändningsorterne, samt, för att undvika alltför stor vidlyftighet, brefven uppförts till de lodtal, efter hvilka porto för dem blifvit, efter tillgodonjuten moderation i portot för bref öfver 8 lod, erlagdt; äfvensom de till antalet färre bref, som uppgått till sådan vigt, att de varit underkastade betalning för mer än 48 lod, upptagits såsom 2:ne eller flere bref, så att, med tillämpning häraf, t. ex. bref om 9 till 12 lod upptagits i kolumnen för bref om 8 lod, bref om 45 till 48 lod i kolumnen för 17 lod, bref om 54 lod såsom 2:ne bref, ett i kolumnen för bref om 17 oeh ett i dito för bref om 6 lod, samt bref om 180 lod såsom 4 bref, deraf 1 i kolumnen för 17 lod, 2 i dito för 48 lod och 1i dito för 36 lod o. s. v. Det efter desse utdrag upprättade :sammandrag, varder härhos i underdånighet öfverlemnadt, tillika med en serskild uppgift, innefattande ifrågavarande brefs sammanlagde lodtal, efter hvilket porto blifvit erlagdt; den portoinkomst samma bref inbringat, beräkningar huru stor portointägt ett lika antal bref, af enahanda vigt, skulle hafva lemnat, om portot varit bestämdt till i uppgiften angifne olika belopp; nu gällande portotaxa; samt portomoderationstabell för tyngre bref. Härvid bör dock anmärkas, att sammandraget endast upptager de till inrikes orter afgångne bref, som med posterne blifvit befordrade; men ej de ofrankerade inrikes bref, som ankommit med enskildte rederiers ångfartyg eller diligencer, enär postverket för de af desse bref, som blifvit utlöste, endast fått åtnjuta halft porto och den andra hälften, enligt kongl. kungörelsen den 7 Mars 1835, tillfallit vederbörande rederier eller diligenceegare. Stycketalet af sådane hit till Stockholm ankomne bref har utgjort år 1851, 12,666, och år 1852, 16,683 samt hafva de inbringat till postkassan år 1851, 865 rdr 6 sk. 6 rst. och år 1852, 1111 rdr 20 sk. Öfver antalet af dylika, till andra postkontor i riket ankomne bref, och den postkassan för desamma tillflutne inkomst, hafva några speciela uträkningar ej blifvit gjorde, enär de, utan att kunna blifva fullt tillförlitliga, skulle hafva förorsakat mycket arbete; men efter öfverslag i detta afseende har visat sig, att af sådane bref till andra postkontor i riket ankommit dubbelt så mänga som till Stockholm; hvadan det kan beräknas, att antalet deraf inom hela riket för år 1851 utgjort cirka 40,000, som i lodtal, hvarföre porto blifvit erlagdt, uppgått till cirka 58,000 samt inbringat i portoandel omkring 3000 rdr; äfvensom att tillökningen i sådane bref varit sistlidet år emot det föregående ungefär 20 procent och att genom de sig allt mer och mer ökande ångbätsförbindelserne och enskildte kommunikationsanstalterne inom landet, tillvexten af dylika bref, bör år för år blifva allt större och större. Efter sälunda fullgjord utredning af nuvarande förhällandet, åligger styrelsen att afgifva utlåtande och förslag i afseende å den ifrågaställde förändringen i postväsendet, samt hvad dermed eger samband eller deraf torde blifva följder. De hufvudsakligaste orsaker, som först i England framkallade och beredde bifall åt det Rowland-Hillska portosystemet, ett likformigt porto af en penny (2 ?, sk. sv. bko) pr lod för alla bref af samma vigt till alla orter inom det förenade konungariket och portots erläggande genom s. k. frimärken, och sedermera föranledde flere andra länder att med mer och mindre afvikelser efterfölja exemplet, hafva varit dels oskäligt dryga portotaxor, som tvungo korrespondenter att antingen begagna alla möjliga utvägar för att på annan väg än genom postverket och emot lindrigare utgift än det porto, postverket uppbar, få deras bref befordrade, eller ock inskränka sin skriftvexling så mycket som möjligt, samt dels en missbrukad frankeringsfrihet (rättighet att afsända obetaldte bref), hvarigenom postverken blefvo öfverhopade med en massa bref, som icke utlöstes, så att postverken gingo . mistning af transportkostnaden för brefvens befortran; afycusvar nryckoatid spilldos gonom utsökandot och upptagandet af lösen för de ofrankerade bref, som af adressaterne ej emottogos. Genom införandet af lågt medelporto undanröjdes icke allenast förenämnde anledning att undandraga postverken beforIringen af korrespondancen, utan ock det band som leräå förut hvilade; och har man i England och nu jemväl i Danmark sökt inskränka frankeringsfriheten och förringa missbruken deraf genom stadgandet att le bref, som vid inlemnandet betalas med frimärken, få afgå för billigare porto än det porto, hvarmed afsände, ofrankerade bref mäste lösas, så att, då för ett med frimärke försedt bref om 1 lod, portot utgör . England 1 penny och i Danmark 4 riksbanksskill. ; ett ofrankeradt bref om samma vigt är underkastadt en lösen i England af 2 penee och i Danmark af 6 viksbanksskillingar. s (Forts.) peer