Aftonbladet – 16 november 1853, sida 3

RA RE RE ER NV SR RN AT Sn KR Så får man höra talas om ett fammarråd som haft uppdrag att låta hugga sönder, (heter eljest slopa) ett utdömdt tonofattyes detta fartyg är besagde kammarråd i tillfälle att kunna i hemlighet afyttra och göra försälj-t ningssumman sig. till godo; ytterligare vill samma karämarråd, för att tysta ned saken, bortgifva en notarie-syssla åt en kryddkrämare,., 9. S. Vv. Med den fyndighet som författaren ådagalägger i åtskilligt annat, tyckes det ickelf ha bordt falla sig svårt-för honom att, äfven l med bibehållandet af styckets plan i öfrigt, inna några förhållanden som kunnat hafva sin motsvarighet i verkligheten. Stycketsl, hjelte, Calle Witz, är vidare ingen egentlig, bestämdt hållen karakter; detena ögonblicket mer än lofigt enfaldig, det andra skarpsinnig(5 nog att genomskåda en ung flickas nyckfulla kt karakter och på ett välberäknadt sätt bidraga, till hennes försonande med sin trolofvade, är li han endast ett vehikel i författarens hand för 1 kringströendet af de saåtirens pilar hvaräf styc-! ket har godt förråd, och hvilkas udd författaren, synes ha velat omvira med enfaldens och gödmodighetens mjuka omhölje. Ett visst . sjelfsvåld, en viss frihet från reglors tvångls må vara i konsten medgifvet, och isynnerhetr i denna glada konstgren, men att onödigtvis ja utsträcka denna licentia poetica känej undgå att verka ofördelaktigt för totalintrycket; ty äfven i det komiska bör man ej gå utom det naturligas gränsor, och diktens flod bör afspegla blott sanna bilder. td Sedan vi sålunda rättfärdigat det klandrande l1 i vårt första omdöme; må det vara 08s tillåtet att erkänna vissa förtjenster som stycket verkligen eger, och hvilka klarare framträda sedan man genom ett andra åskådande blif-l. vit invigd i intrigen och .derföre : mindre : fäster sig vid: den intrasslade och lösliga änläggningen. Dialogen är alltigenom ganska liflig, på sina ställen qvick; vi-ha redan erkänt att Mathildas Kärakter är rätt Väl hållen; om man afser från den orimliga mission kammarrådet erhållit i stycket, är denna figur, med sina samvetsskrupler och sin fruktan för offentligheten och tidningarne, icke illa tecknad; mill Delila är ej heller såoäfven, fastän l; anledningen till hennes, namn påminner nog : mycket om Bombardina,, som var född un li der bombardementet. Framställningen af dessa trenne figurer, jemte kryddbodbetjenten och scenerna i kryddboden, förråda en icke obetydlig observationsförmåga och talent att, der förf. så vill, teckna efter naturen, Slutseenen , der den trassliga härfvan hastigt reder -sig, är väl anordnad: och af god komisk effekt. Kupletterna, i förening med det förträffliga utförandet, blifva. döck. styct kets bästa delar, och ett par af dem äro gan-s ska lyckade. z S Om den anonymitetens. slöja, hvarmed författaren omgifvit sig, döljer en debutant på det dramatiska diktareområdet; föranlåtas vil derför att önska, det han icke af det något : bistra anlete som kritiken måst visa dettaj, hans försök, måtte förmås att nedlägga e penna som torde kunna uppöfvas till något! bättre, ! då författaren vunnit den för -kompo-j sition nödiga öfverblick; samt sjelfkritik. nog 1 för att göra sig tillgodo sin tälent ide förl! densamma naturliga rigtningarne, med undvi-1, kande af de stötestenar vi i det föregående : sökt påpeka. ; ål a BAT (Insändt). R Till Redaktionen af Aftonbladet. it Öfvertygad att Red. nitälskar för sanningen, samt;if då det gäller. för -fosterlandetsframtid vigtiga upp: I lysningar, Önskar att intet misstag i uppgifter målr lemnas oänmärkta, -anhäller insändaren att få: berik:, tiga: ett. ganska missledande, påstående af författaren a till den i måndagens och tisdagens Aftonblad införda? artikeln: De politiska partierna i Sverige, röranded det representationsförslag, . som vid reformmötet ij1 Örebro år 1850 utarbetades, och i allt det hufvudsak-1s ligaste vid sista riksdagen biträddes. af borgareochin bondeståndets medlemmar i det förstärkta konstitutionsutskottet. as Förf. säger nemligen: j 1) ait i nämnde förslags 14 uteslutits ördet allenar, Det har säledes undfallit honom, dels ätt i förslagets 1 första afdelning, som innefattar stadgandenia om SveSÖ ct AT b ä Do ( riges rikes regeringssätt, och i S-1 uttryekligen. säges: att riket, skall styras af en konung.. Derafi, måste redan enligt.svenskt språkbruk vara tydligt, sl att denne konung styrer allena. ; Men härtill kommer, att i tredje afdelningen, som t. skipning, -och,S 39 uttryckligen stadgas :.-; ; Statsrådets tillstädesvarande ledamöter böra, under ansvarighet för rådslagen, till den påföljd -vidare stadgas; ovilkorligen sina meningar till protokollet yttra och förklara; konungen dock förbehållet att allena besluta.s i Häraf , synes, att i det s, k. Örebrosförslaget kowungens rätt, att styra riket och allena besluta i sitt) Pr tatsråd, alldeles icke. blifvit på ringaste vis förnärd: nad, Den af förf. åberopade. S 14 förbinder blottså onungen, på samma sätt som nuvarande regerings-i 24 orm, att styrå på det sätt regeringsformen förekrifver,, samt att inhemta underrättelser och råd; f sitt statsräd. m st lit ager, konungen rätt att upphöja i grefligt, friherrligt ch-adligt stånd, Det sanna är att det ej: innefattar I å ågot förbud, härför, men ej omnämner adelskap. Lik1 äl torde förf. hafva förbisedt.att i 8 36 säges: De privilegier, förmäner, rättigheter och friheter, som för. de fordneniksstånden för närvarande I all gälla och ej genom denna regeringsform upphört, ; må ej. af konungen, utan riksförsamlingens: sam tycke, ändras eller upphäfvas.:, å i Adelns sv k. privilegier m. m., med undantag afijar en sjelfskrifna representationsrätten, stå således tills 13 idare betryggade,. liksom alla andras, under lagstif-3 1 ande maktens gemensamma garanti, och på sammalke säng som man . betryggat den. nuvarande adeln omi tor ina öfriga rättigheter, har. man lika. litet, förbjudit I 24 onungen att utfärda adelsbref som att.utdela riddare-1 — rdnar, Man har blott ansett att grundlagarne icke ade att befatta sig med dylika furstliga prerogativer. Mycket vore att säga som förf:s janmärkning moti e i Örebro-förslaget bibehållna sersKilda valen för täderna-oehslandsbygderna, Men insändaren vill enast fästa uppmärksamheten uppå omöjligheten att, nder bibehällande af Städernas privilegier, förmå deas borgerskap: att välja sämfäldt medlandet, eller llmogen att välja inuti städerna. Detta kan blott) . fhjelpas i en framtid, .sedan förhållandena fiera Sc emnat sig, i följd af näringarnes frihet och tillvext. . 4