Aftonbladet – 16 november 1853, sida 2

std namn, hade nyss fyllt sina 16 år, och ägde letta oskuldsfulla behag, som är mer än skönhet. God som en engel, men tillika qvick och liflig, lekte och skämtade hon stundom likt ett barn, men deltog lika gerna 1 mera allvarsamma samtal och svsselsättningar: Det dagliga umgänget gjorde oss snart bekanta, och innan vi lekt julen ut, älskade jag henne med den första kärlekens lidelsefulla häftighet. Det dröjde icke länge förrän mitt spanande öga upptäckte att hennes unga oerfarna hjerta delade min kärlek. Outsägligt lycklig, sökte och fann jag utan svårighet tillfälle att säga hehne hur dyrbar hon var för mig, och bon, för okonstlad att kunna dölja sin känsla, gaf sitt löfte om huldhet och tro. Dagen derefter beseglades vårt förbund af nsodrens hjertliga bifall. Nu följde en tid af sälla fridfulla dagar. Jag arbetade med dubbel ifver, och sökte bilda mig för den bana jag valt i och för framtida oberoende, Ingeborg var min själs afgud, och att en gång få äga henne, mitt mest önskansvärda mål. Så förs flöt vintren; islutet af Februari reste Ingeborg hem med sin mor; jag åtföljde dem, ocK de stunder jag passerade 1 deras tarfliga men propra bostad, voro de lyckligaste i mitt lif. Afskedet från mitt hjertas brud var det för. sta moln, som fördystrade vår kärlekshimmel; men då blott några timmars vägåtskiljde oss, lofvade jag komma :snart tillbaka, och bortkysste de tårar, hvilka, likt daggdroppeni en förgät mig ej, glimmade i Ingeborgs. vackra ögon. ER ue