Aftonbladet – 10 november 1853, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. — Haravanhästarne i vestra Asien, Den tyske resanden Moritz Wagner, som nyligen besökt de vestra delarne af Mindre Asien, meddelar nägra intressanta iakttagelser öfver egenheterna hos de djur, hvaraf karavanerna utgöras. Dessa karavaner, som afgå hvarje vecka med engelska bomullstyger och böhmiska glasvaror m. m. äro af betydlig storlek och räkna vanligen 2 å 300 hästar. Man begagnar sig nästan uteslutande af dessa djur; sällan af kameler och mulåsnor. Utan karavanhästarnas läraktighet, säger den resande, utan deras aktning för gamla inrotade vanor, skulle det vara särdeles svårt att hålla ordningen vid makt vid karavanernas ankomst och afgång midt ibland den förvirring och oreda, som vid dessa tillfällen alltid uppstår. Men det siölla och fogliga lynnet hos den orientaliska hästen, som på intet sätt liknar dessa vilda springare på Amerikas Pampas eller wallackernas och kossackernas envisa hästar, som ej lyssna till sina herrars röst och hotelser, kommer vid detta tillfälle särdeles till pass. Hvarje häst har en klocka om halsen, hvars ljud förråder honom, om han får lust att afvika från raka vägen. Men det är endast nybörjarna, som göra sig skyldiga till detta fel; den erfarne och väl dresserade hästen utsätter sig aldrig derför. Knappt har karivanbachi, två timmar efter midnatt, gifvit signalen till