STOCKHOLM, den 10 Nov. Kan man göra sig några förhoppningar af den sammanträdande riksdagen? Detta är den fråga som man nu ständigt hör upprepas och som vanligen omedelbart efterföljes af dessa: Skola rikets ständer, under hvilkas behandling så många vigtiga reformfrågor vid föregående riksmöten gått till intet, denna gång kunna lyckas med en total förändring af bränvinslagstiftningen? Skola de, som vid denna riksdag måste fatta beslut i afseende på privatbankerna, hvilkas oktroytid snart löper till ända, antaga en genomförd banklagstiftning, som motsvarar penningerörelsens naturliga behof samt förmår åt rörelsen skaffa den verkliga kapitalstyrka, som här nästan alltid brister, i följd hvaraf de utländska kapitalerna också ständigt anlitas? Skola ständerna, upplysta af främmande länders erfarenhet och under inflytandet af den större allmänhetens önskningar inom vårt eget land, besluta sig för en liberal och systematisk tullförfattning? Skola de, som säkerligen blifva öfverhopade med framställningar från rikets särskilda provinser om understöd för utförandet af jernvägsanläggningar, förmå lösa denna så utomordentligt vigtiga fråga på ett sätt som öfverensstämmer dels med landets tillgångar och dels. med detsammas behof af I kommunikationsmedlens förbättring? Skola de, Isom, i fall en rationel reform af bränvinslagstiftningen antages, genom den högre bränvinsskatten erhålla långt större tillgångar för statsregleringen än vid någon föregående riksIdag, i sammanhang härmed förmå att genom drifva icke endast den så länge bearbetade förändringen för grundskatternas utgörande, utan äfven jemkningar och mildringar i sjelfva skatteväsendet, hvilka böra följa nära nog såsom oskiljaktiga bihang till en statsreglering, som. uppgöres med millioners tillökade inkomsttillgångar? Skola ständerna undgå att till mindre ange r I lägna ändamål bortplottra de betydliga tillgån lgar som redan nu finnas i öfverskotten på statsverkets inkomster, och hvilka så betydligen kunna ökas genom en förväntad hög bränvinsskatt? Och sistnämnda fråga göre: med desto större misströstan, som erfarenhe: ten så ofta visat, att de stora samlade till gångarne bortrinna åt skilda håll, så at man efteråt knappt kan lyckas upptäcka någr resultater som dermed vunnits för landets för kofran.