Article Image
NN RV RJ sarne så väl som turkarne ha af gammal haft krigsfartyg på Donau. Men de ryske fartygen ha icke rätt att fara uppför Donau utan måste hålla sig vid flodens mynningar Men denna flotta är oundgängligen nödvän: dig för ryssarne vid deras operationer och de ha derföre tilltvingat sig infarten 1 Donau. Fäst: ningen Isactcha gaf naturligtvis eld på ryske flottiljen. Man vet likväl, att Dona icke erbjuder något godt försvar emot ryssarne, sedan turkarne förlorat de stora fästningarne Ismail och Braila. Om ryska flottan farit längre uppför Donau, så kommer den sannolikt först att blifva uppehållen vid turkiska fästningen Silistria. Från Kalafat (vid Donau) skrifves den 21 Okt., att turkarne fortsatte att på små fartyg föra trupper till Donauön. Besättningen ö densamma var nu 2000 man stark. Franska inrikesministern har till prefekterns utfärdat ett cirkulär, hvarigenom han meddelar landsortsmyndigheterna, att de icke böra tro, i anledning af de krigiska meddelanden Monitören nyligen innehållit, att regeringen uppgifvit hoppet om fredens upprätthållande. DANMARKE. Den 26 Oktober telegraferade man för första gången mellan Korsör och Hamburg; försöken visade, att allt var i fullgodt skick. Den utmärkte målaren Simonsen arbetar för närvarande på en stor framställning af slaget vid Idsted, som konungen beställt för 3006 rbår. Af det nyligen utkomna sjunde bandet: af statistikt tabellverk för Danmark, finner man att antalet af till Danmark invandrade svenskar och norrmän utgör 7879. I Köpenhamn utgöres den svensknorska befolkningen af 1832 mankön ( 3,02) och 1639 qvinkön ( 2,27). På öarne finnas flera svenskar och norrmän än i Jutland. Bland städerna äro de starkast representerade i Hasle (19 män och 11 qvinnokön, mest svenskar), i Helsingör (209 mankön, 5,34 procent, och 225 qvinkön, 1,31 procent). I landtdistrikterna finnas de isynnerhet uti Köpenhamns, Fredriksborgs och Bornholms amt; Taarnby socken på Amager har proportionsvis ett stort antal, nemligen 6,21 procent af mankön, och 2,00 procent af qvinliga befolkningen. På Anholt utgöra de 1,41 procent af manspersoner men sakna alldeles qvinliga representanter. I Jutland är den sevensknorska befolkningen störst 1 de nordliga städerna, Fredrikshavn (10 mank., 15 qvink.) , Hjörring (4 mank., 17 qvink.), Aalborg (54 mank., 65 qvink.) samt Skagen (7 mank., 9 qvink). Här utgör alltså den gvinliga invandrade befolkningen ett större antal än den manliga, hvilket icke är händelsen på öarne eller i landtdistrikterna och de sydligare städerna uti Jutland. FRANKRIKE. Monitören innebåller åtskilliga dekreter om telegraftjensten, af hvilka man finner att densamma kommer att utgöra en afdelning i inrikesministeren under ledning af en förvaltningsdirektör, till hvilken beställning blifvit utsedd hr de Vongy, prefekt i Nievre. Det talades i Paris om general Canroherts afsändande till Rom. Pariserbladet Sigcle,, hvilket som man vet står i intimt förhållande till turkiska ambassaden, berättar, att kabinetterna i London och Paris låtit genom sina sändebud förklara sultanen att Kysslands fordringar icke kunde tillstädjas och att de fullkomligt billiga Portens vägran efter hr v. Nesselrodes förklaringar. Gesandterna hade vidare i uppdrag att för sultanen uttrycka de båda makternas tillfredsställelse öfver den behandling som vederfarits de kristna, samt förklara, att flottorna skola komma till Konstantinopel för att lemna Porten materielt och moraliskt understöd, och att de, om så påfordras, skola inlöpa i Svarta hafvet. Siecle förmäler att flottorna den 19 eller 20 Okt. befunno sig utanför Konstantinopel. : I Valence (Dromedepartementet) hafva äfven husvisitationer och häktningar egt rum. Den franska officeren Magnan, som försatt de turkiska Donaufästningarne och förskansningarne i försvarstillstånd, har sjuk återkommit till Konstantinopel. . ENGLAND. Anyo har en af regeringens medlemmar yttrat sig i orientaliska frågan, nemligen presidenten för indiska departementet sir Charles Wood, vid en för honom gifven bankett i Halifax. Han talade om Englands bemödanden att upprätthålla den europeiska freden, som varit fruktlösa, om Turkiets rättvisa anledning till en krigsförklaring, hvilket steg skett emot dess bästa vänners råd, och om sannolikheten deraf att de utbrutna fiendtligheterna skulle komma att inskränka sig till Donautrakterna. Slutligen vände han sig mot fredsvännernas noninterventionsprincip, och sökte ådagalägga att fredens upprätthållande fordrade att ingen makt tillåtes ostraffad att med väpnad hand kränka andras rättigheter. . Föreståndareskapet för presbyteriet i Edin-: burg har hemställt om anordnandet af en all-. män botoch bönedag för att bedja Försynen om kolerafarsotens afvärjande, men lord Palmerston har såsom inrikes minister låtit svara, att en sådan helgdag under närvarande omständigheter icke syntes honom ändamålsenlig, utan ansåge han lämpligare att bättre än förut träffa sådana preventiva anstalter, hvarigenom kolerans uppkomst i staden Edinburg kunde förebyggas, såsom anordningar för renlighetens befrämjande, omsorger om de fattige o. S. Vv. Det tyckes att detta svar icke: behagat presbyteriet, och en af dess talare ttrade att ansvarigheten för följderna af Ta ofestens underlåtande borde falla på den! ädle lordens skuldror. ; I Manchester har man hållit ett möte förl att bereda sinnena för införande i England af den s. k. Mainelagen. I de af mötet antagna )

4 november 1853, sida 3

Thumbnail