dan hittills sett dessa sina skatter måhända tiodubblade, under det att de i andra provinser blifvit oförändrade, skola för all framtid blifva underkastade fortgången af enahanda olikhet? Detta bestrida vi. Om man numera icke kan afhjelpa de skiljaktigheter, som i detta afseende uppkommit, är det åtminstone icke förmycket begärdt, att en sådan förändring göres, att hädanefter den ena jordegendomen icke mer än den andra, och jord i en provins icke mer än i en annan, underkastas ökade skatter annorlunda, än i den ordning sådana serskildt kunna blifva beslutade. Vi veta ganska väl, att man härpå kan och skall svara, att, då räntorne äro bestämda i persedlar, hafva innehafvarne af den sålunda skattlagda jorden äfven laglig förbindelse att godtgöra dem efter det värde persedlarne kunna ega, och att således vara underkastade den förhöjning, som deraf kan uppkomma. Ett dylikt argument har dock intet värde, då fråga är om billigheten af en sådan förbindelses bibehållande. I annat fall skulle ju ingen förändring uti beäfintlige bestämmelser — ingen lättnad i oskäliga jskattebördor kunna vinnas. Samma. förhållande eger ju t. ex. rum med beskattningen å bergshandteringen, öfver hvars tryekande tyngd och hinderlighet för näringens utveckling, klagan äfven blifvit förd. Då man med skäl af nyssnämnde beskaffenhet vill förhindra en så ytterst billig lättnad för det hårdt betungade jordbruket, som den nu ifrågavarande, synes det ock förtjent att erinra sig, att när frälsejorden vann nu åtnjutande friheter, var det emot vilkor afrusttjensts utgörande. Förbindelsen att på sådant sätt godtgöra de räntor, hvarifrån denna jord mot dylikt vilkor befriades, var väl icke mindre, än den skattskyldige jordens att lösa sina räntor med penningar efter persedlarnes värde. Men huru denna förbindelse, sedan lång tid tillbaka, uppfylldes, är nogsamt bekant. Och när man 1 allt varit så efterlåten emot den privilegierade: jorden, svär det nog mycket deremot att endast med åberopande af juridisk rätt förneka den öfriga en så billig eftergift, som nu begäres. (Forts.) imnehafvaren af denna sednare jord, som . — H. M. Konungen har i dag på förmiddagen hållit konselj. — H. M. Konungen har derefter utrest till Tullgarn. — — Sedan ett af kaptenen vid flottan C.B. Lilliehöök uppfunnet jernlavettage för flottans bombkanoner nyligen blifvit vid Carlskrona station försökt och godkändt, har H. K. H. Kronprinsen, generalfälttygmästaren, i underd. hemställt, att då landtartilleriets bombkanoner så väl till tyngd som yttre konstruktion befinnas något skiljaktige från flottans, men endast genom försök kunde utrönas de mindre konstruktionsförändringar å sådant lavettage, som med afseende på recul m. m. kunna vara nödvändiga för dess användande till förstnämnde artilleriets bombkanoner, gtt jernlavettage af ofvanberörde modell måtte från Carlskrona få ofördröjligen hit afsändas, till anställande hörstädes af försök dermed så skyndsamt, att samma lavettage ännu innevarande höst må kunna till flottans nämnde station äterförsändas; och kar, enligt Sv. T., Kongl. Maj:t, under den: 26 sistl. månad, till berörde framställning lemnat bifall. ca ; Riksdagsmannaval, Sedan riksdagsmannavalet inom Bräkne härad af Carlskrona län genom begånget formfel blifvit öfverklagadt och nytt val sålunda förrättats, har till riksdagsfullmäktig blifvit utsedd förre riksdagsmannen Lars Nilsson i Froarp. — Till fullmäktig för Listers härad har blifvit utsedd Jöns Pehrsson i Boa. 4 MAR — Vid i dag anstäldt val till ledamöter bland borgerskapets femtio äldste återvaldes: grosshandlanderne Schartau, Schwan och Godenius ; minuthandlanderne G. Lindström, J. H. Höglund, E. G. Tjäder; fabrikören J. F. Ljunglöf, källarmästaren J. D. Grönstedt, juveleraren Carl Otto Zetterberg, sjökaptenen H. E. Ellert, glasmästaren ;J. F. Stafverberg, målaremästaren P. Österberg; och invaldes: grosshandl. A. Th. Starck, 1 stället för grosshandl. G. Palmgren, som af uppgifne orsaker afsagt sig förtroendet; samt tunnbindaremästaren Carl Johan Blomqvist, i st. f. bokbindaremästaren M. F. Akerdahl. — Vid borgerskapets Femtio Aldstes sammammankomst i däg inför magistraten utnämndes till Flodinsk stipendiat, studeranden Holmgren af Östgötba nation vid Upsala universitet, hvilken nu för fjerde gången var uppförd på förslag till besagde stipendium. — Vid borgerskapets femtio äldstes och magistratens sammankomst i dag tillerkändes stadsbyggmästaren D. Röing 400;rdr-bko i pension. — Som tillägg till notisen om de af gaslysningsaktiebolaget i förrgår förrättade val meddelas, att till suppleanter i direktionen utsågos: krigsfiskalen Bennick, grosshandlaren Rinman, rådman Weser och förste expeditionssekreteraren Brandel, hvilka förut innehaft denna suppleantsbefattning, samt konsul Höglund i stället för grosshandlaren Metzger, som med döden afgått. Till suppleanter för revisorerne valdes: handlanden Forsgren, mnotarien Sundell och professor Nycander. — — Inför handelsoch ekonomikollegium hölls i dag auktion å en träktörsoch två krogrättigheter. Den förstföämnda inropades för 152 rdr af mll Gustafva Wilhelmina Grönberg, samt af de sednare, BN de TA SSE al RESIRE E h SP DATA a Å Fat 4 bb via BRA DN ne I 1-4