Aftonbladet – 1 november 1853, sida 3

srt BLANDADE ÄMNEN. — Tidningen Kawkas, meddelar en recit af det tal som blifvit hället då katedern för österländska språken vid gymnasiet i Novotscherkask är 1851 öppnades, hvaraf bland annat inhemtas, uti hvilken mängd af språk de militär-tolkar mäste inöfvas, som ryska kronan använder uti Kaukasien. Förutom Armenier, Grusiner, Imeretier, Mingrelier, Abeasser m. fi., som bebo de transkaukasiska provinserne, finnas uti Kaukasien följande hufvudstammar: a) Tavlintzer (Tavlu eller Lesgier), b) Tatariska stammen, c) Tschetschensiska, d) Kabardinska eller Tscherkessiska, e) Abcehasiska (Abasinska) och f) Osetino-Inguschewska folkstammen. Efter dessa stammar hafva äfven de kaukasiska språken erhällit sina benämningar. Uti Dayhestan talas: a) tawlinska eller lesginska språket af invänarne i Salatau, Gunbeth, Andi, Kojsubu, Avar, Mcechtuly, Karakajdat, Tabassaran, Kazikumuk, Kjurinska chanatet, Samurska och Elisujska distrikten, samt b) tatariska språket af invänarne i Schamehalska distriktet, äfvensom Schamchalska Nogaizerne och invånarne i landet vi Kaspiska hafvet. På vestra flanken talas: a) tschetschenska spröket af Kister, invånare i Itschkerja samt stora och lilla Tschetschna, Terekske, Tschetschenzerne, Katschalikowzerne och Auchowzerne, samt b) tatariska språket af Kumikerne, Transterekske Nogaizerne, en del af Buraganzerne (Bragunerne) samt muhamedanerne i staden Kisljar och till en del i Mosdok. Uti centern talas: a) kabardinska eller tscherkessiska och-b) tatariska af Nogaizerne,, Karatschaewzerne, Uruspiewzerne, Balkarzerne, Basingiewzerne, Tschegemzerne och Chulamzerne.. På högra flanken talas: a) tscherkessiska språket af Ubicher, Schapsuger, Natugaizer, Abazecher, Bscheducher, Temirgajewzer, Egerukajewzer, Chatukajewzer; Mochoschewzer, Beslenejewzer, Transkubanske Kabardinzer och Armenier; b) tatariska språket af Nogaizerne vid Kuma, Kuban och i Transkubanien, samt c) abehasiska språket af Abazinzerne. På Svarta hafs kustlinier talas abcehasiska, tscherkessiska och tatariska språken. Inom Vladikaukasista militär-distriktet talas osetinska och inguschewska språken af: Digorzer, Walagirzer, Kurtatinzer, Tagaurzer, Nazranowzer Galaschewzer, Karabulaker, Galgajewzer och Zorinzer äfvensom en del Kistinzer och -Dscheracher. Uti Transkaukasiska provinserne talas i allmänhet tatariska språket, oberäknadt de skilda stammarnes egna språk. Äfven uti Stawropolska guvernementet talas tatariska språket af Nogaizerne som lyda under civila myndigheterna derstädes? Utomdess hafva alla de uppräknade språken hos olika stammar sina skilda dialekter, hvilka ega större eller mindre likhet sinsemellan; och alla, med undantag af tatariska språket, sakna alfabet samt följäkteligen äfven skriftecken. Em ganska stor lättnad vid förefallande transaktioner utgör dock den omständighet, alt största delen af befolkningeninom alla cessa stammar, förutom eget språk, äfven förstär tatariska, hvilket tillika utgör det gemensamma skriftspråket. Schamil sjelf, begagnar, då. han skipar lag och rätt, det tartariska (kumikska) språket, som äfven har fere diaiekter, bland hvilka de hufvudsakligaste: äro: turkiska, kadscharska eller aderbidschanska (transkaukasiska), kumikska och nogajska. Turkiska språket talas af den bildade befolkningen utmed Svarta hafs kustlinien. OCKSÅ EN TILLÄMPNING ÅF ALLMÄNNA RÖSTrätten. I den lilla köpingen Saint-Andre, i Norddepartementet i Frankrike, invigdes nyligen ett nytt