Aftonbladet – 28 oktober 1853, sida 2

Om användandet af potates till bröd, samt det: hushållsammaste. sättet att. anordna kreaturens vinterfoder. Latnidsböfdingen friherre R. v. Kroemer har, i egenskap af ordförande i Upsala läns hushållningssällskap tillika med professor J. Arrhetius, :såsomdess sekreterare, i form af en kungörelse till. Upsala läns invånare i dezss ämnen meddelat följande anvisningar: Då rägoch hveteskörden inom länet detta är i allmänhet varit vida under medelmättan, och pri serna ä dessa sädesslag äro ovanligt höga, men värsäd och potätes, som lemnat god afkastning, finnas att tillgå och atyttras till lägre priser, torde det ej vara öfverflödigt att erinra länets invänare derom att-dröd . bakadt af potates och korneller hafremjöl, med någon: mindre tillsats af rågmjöl, är ganska an. vändbart och välsmakande, och att härigenom sälunda -betydliga: besparingar skulle kunna. göras på den dyra ock nu föga tillgängliga rägen: Af potates kan äfven, säsom bekant är, tillredas ett mjöl, jemn godt med hvetemjöl, och i de flesta fall;lika användbart som detta. —TI stället att; söm nu ofta sker, till underpris afyttra potatesen till bränvinsbrännåre, vore det derföre vida klokare, att dels använda denna rotfrukt till brödbakning, dels deraf bereda mjöl, samt att derjemte af den: erbällna ymniga potatesskörden låta en del komma ladugärdarne till godo, helst förråden på hö och halm i är äro ytterst knappa. Vid utfodring till boskapen svara 2 lisp. potates ungefärligen mot 1 lisp. godt hö; och dä en tunna potates, om 36 kappar, väger vid pass 13 lisp., så synes häraf att denna rotfrukt, äfven såsom boskapsfoder, är af stort värde. Då potatesen användes till bröd, behandlas denså lunda; Den -sköljes och skrapas väl ren, samt rifves derefter rå. Massan, som genom rifningen erbälles, lägges tre å fyra timmar i vatten, hvarefter detta afhälles och massan uppvärmes och kokas under päspädning emellanåt medkoökhett vatten och flitig om röring, tillsden blif såsom en tjock välling, hvilken till sädesmjölet nyttjas i stället för degspad, i den proportion, att rifven massa efter två kappar potates, eller derutöfver, tillsättes mot hvarje lispund till deggöring-användt sädesmjöl. — Härigenom vinnes en ansenlig. förökning i mängden af bröd, och derjemte ganska godt och välsmakligt bröd. Efter verkställda försök är det: nemligen utrönt; att t. ex. efter fyra kappär renskrapad och räritfven potates, gjorda till deg med 16 skälp. korneller hafremjöl och 8 Skölp. rägmjöl erhållits 40 ä 45 kakor bröd, af vanligstorjek; och af 24 kappar sälunda använd potates hafva erhållits omkring 300 kakor bröd mera, än utan så dan tillsats, kakorna då af den storlek, hvartill de vanligen erhållas, när 30 göras af ett lispund oblandadt.sädesmjöl. Å Sättet att bereda.potatesmjöl är visserligen bekant. Men då allmogen möjligen: ej. härå fästat behörig uppmärksamhet, torde -en kort beskrifning derpä under närvarande förhällånde icke vara utan gagn, hvarföre den här meddelas: Potatesen tvättas ren och rifves rå, på dertill inrättad qvarn eller på ett rifjern, hvarefter massan hälles i ett säll, hvilket ställes öfver ett kar eller en:så, och släs friskt vatten på den rifna potåtesmassan, som kramas med händerna, Nn det till mjöl användbara nedsjunker genom sället ll botten i sän eller karet. Här omröres den en stund flitigt medett roder, och hälles derefter genom en härsigt i ett annat kar eller sä; der den, öfvertäckt af friskt vatten, qvarlemnas ett dy ny hvarefter vatt. net afhälles och nytt päsläs, hvarmed fortfares, till dess vattnet vid afhällningen är klart. Mjölet, som då är hvitt, upptages och lägges på rena lakan ett dygn, hvarefter det slutligen utbredes på annat torrt linne, eller porslinsoch stenfat och dylikt, 8 mt stäl1es-i varmt rum, der det blifver stående, tills det är torrt, dä. det söndergnuggas, och kan derefter förvafas huru länge som helst. — Torkningen kan äfven ske på plåtar eller stentat i ugn, dock vid mycket svag värme, emedan .massan annars sammanflyter och hårdnar, eller, hvad man kallar, glasar sig. — Po. tatesmjöl kan vid matlagning användas på samma sätt som hvetemjöl; och borde derföre synnerligast i år begagnas, då hveteoch anmåt sädesmjöl stör i högt pris, men potatesmjöl utan. synnerlig kostnad kan vinnas af det öfver allt rika. potatesförrädet. 1 I sammanhang med ofvanstäende anser man sig böra erinra: allmogen om nödvändigheten, att genast, då kreaturen nu upptagas frän -betena, på-omsorgs. fullaste sätt anordna deras utfodring, och dervid iukt taga all möjlig besparing, på det at de knappa fo Tdertillgångarne må räcka så längt som möjligt. Myc ket foder spilles vanligen på. höstarne derigenom, åt dermed misshushållas; och af hälmfodret drages al ;Idrig full nytta, då detsamma ej skäres och sörpas ä kreaturen. Hvarje omtänksam hushällare bör sälunde