Aftonbladet – 27 oktober 1853, sida 2

jälslösa. Men de äro icke blott ändamölssa. Frånvaron af det i femte punkten omörmälda vilkoret, eller saknaden af. ordeutga sjukvårdsanstalter vid våra spörrningsnier — för att nu icke tala om saknaden Il och med af möjligheten att få natthererge eller tek öfver hufvudet, såsom äfvep tundom inträffat — gifver åt dessa spärrninar en karakter af vidrighet äfven i en helt nnan mening, än den som blott afser ändanålets förfelande. Författaren till det nyss åberopade sammanlraget af de officiella rapporterna om koleran r 1850 har redan härom, förskönande, yttat sig: Öfver det i medicinskt hänseende så igtiga profvet för möjligheten att genom spärruipgslinier, som ej understödjas af de fulltändigaste karantänsanstalter, åstadkomma koerans utestängande, utan något förbiseende af nensklighetens kraf, har alltså ingen erfarenet vunnits; och det förtjenar utan allt tvifvel tt såsom en särdeles lycka uppskattas, att pörrringslinierna blifvit för detta svära prof örskonade, hvilket mångenstfädes skulle kunna afva medfört högsta fara att ådraga sig det nan velat undvika. ; Vi tillägga för vår de! i tydligare ord: De frågavarande bristerna uti våra spärrningsanstalter till lands, sådana de i allmänhet be innas, äro af den beskaffenhet att dessa anstalter skulle vara föremål för det rättvisaste itlöje, om de icke, såsom omenskliga och barbariska, i ännu högre grad vore föremål för beklagande, såsom betecknande en af dessa menskliga förvillelser, hvilkas utbredande som ett slags andeliga farsoter någon gång stiftar mera ondt, än sjelfva dessa sinnets eller kroppens sjukdomar, som mera egent. ligen hemfalla under läkarens vård. Deremot må gerna medgifvas stt, om här förutgsatta omständigheter och vilkor sammanträffa, det kan tänkas såsom en möjlighet, att kolerafarsoten i ett eller annat sällsynt fall skulle kunna genom mensklig spärrning utestängas. Hvad som är möjligt, är likväl icke derföre alltid sannolikt. Och i förevarande fall är möjligheten, såsora beroende på en sällsynt förening af tillfälligheter och menskliga åtgärder, af hvilka särskilt de senare äro förenade med svårigheter, som åtminstone i vårt landt gränsa hardt nära till omöjligheter, i sjelfva verket förtunnad till den aldraringaste grad af sannolikhet. Men på samma gång vi emellertid medgifva tillvaron af denna möjlighet, kunna och böra vi icke förbise de olägenheter, som äro förs enade med sådana spärrningars upprätthållande. Bland dessa olägenheter, som äfven erfarenheten redan mångfaldigt ådagalagt, må bär endast i korthet nämnas: oerhörda, utarmande kostnader, uti ett glest befolkadt land, såsom vårt, vida öfverstigande mindre samhällens förmåga att bära ;) hämmade handelsförbindelser och i följd deraf nöringarnes och all lifligare rörelses afstannande; sågom följd deraf, arbetslöshet för en mängd behöfvande, och ökad fattigdom ; såsom följd af hämmad eller minskad tillförsel, dyrhet och stegrade prieer på de nödvändigaste förnödenheter, hvarigenon nöringslögheten blir ännu mera tryckande; , större oro och förskräckelse och sämre sjukvård, om koleran ändå omsider, spärrningarne oaktadt, bryter ut, samt vanligtvis då äfven större våldsamhet i fargotens Bärjningar, vare sig just till följe häraf eller emedan man, under förlitandet på spärrningens verksamhet, alltför ofta underlåtit att vidtaga de preventiva sanitöra åtgärder, som vetenskap och erfarenhet visat vara vida verksammare att. mildra olyckan än alla spärrningars. ooo —c såsom följd af den genom spärrningen uppjagade inbillningen om faran af hvarje beröring med de kolerasjuka, sjelfvisk afsöndring, ohjelpsamhet emot nästan, försummad värd till och med af husfolk och närmaste anhöriga vid deras insjuknande, obarmhertighet, grymhet, upplösning af de heligaste samhböllsband; ö hog den okunnigare massan misstänksamIbet emot de bättre lottade klasserna, som van-ligtvis mindre angripas af koleran, äfvensom lemot läkarne, stegrad till det yttersta, stundom utbrytande i mord och plundring. Historien om kolerans Vandringar i alla de länder, der spärrningar. egt rum, har att upplvisa mångfaldiga exempel på sådana mer leller mindre olycksbringande följder, hvarföre spärrningssystemet äfven längesedan öfverallt annorstädes utom i Sverge blifvit öfvergifvet. Hos oss har man icke åtnöjt sig med den erfarenhet, som äfven vi redan tvenne gånger, 1834 och 1850, vunnit i detta afseende. Man har velat se de äfventyrliga försöken af en samhällsupplösning upprepade ännu en tredje gång, och man har ånyo mer eller mindre fått erfara följderna. Skall man hemta någon lärdom deraf för framtiden? (Forts.) ) Vi tala här naturligtvis om spärrningar, sädana de måste vara för att så vidt möjligt uppfylla sitt ändamäl, icke egentligen om de ändamälsvidriga tills . ställningar, som i värt land bära detta namp,:ehuru visserligen äfven dessa medföra rätt ansenliga kostnader, hvilka med allt skäl kunna anses desto mera tryckande, som de här uppoffras utan allt förnuftigt ändamål