Aftonbladet – 25 oktober 1853, sida 2

— Vi nödgas med ledsnad besvära våra läsare med ännu nägra ord i frägan om vär vägran att i vära spalter mot betalning upptaga Svenska Tidningens artiklar. Svenska Tidningen kallar värt förslag ait med Aftonbladet läta försända dess artiklar och vär erinran om de på detta sätt spridda artiklar i skattofrägan, för ett hån, som verkligen är exempellöst i svenska publicitetens häfder, emedan säger Sv. T., dä dessa i ett särskildt aftryck skulle medfölja Aftonbladet, sades det oss på posten att dertill fordrades A. B:s bifall, uttryckt i sjelfva tidningen, och dä vi derom hos redaktionen anhöllo, så vägrades åetta, hvarpä vid nödgades afsända den lilla skriften på vinst och förlust, 0.8. v. Nyss förut heter det: A. B. fordrar söledes att en hvar, som vill bevisa att A. B. varit osannfärdig (!), skall bekosta ett särskildt bibangs tryckning, pappersstämpling samt 24 rdr bko afsändningsarfvode för tjenstemännens ä postens besvär — allt, för att rätta en oriktig (!) uppgift i A. B. Vacker beskattning, i sanning, på sanningen!. För att upplysa denna sak, mä följande rader ordagraunt citeras ur Aftonbladet för den 20 Jani: Svenska Tidningen har i slutet af förra veckan meddelat tre mot Aftonbladet riktade insända artiklar i skatteregleringsfrågan. Vi hade ämnat att i dagens nummer yttra nägra ord om ianehället af dessa artiklar, dä Svenska Tidningens redaktion hade godheten att underrätta oss, att man ämnar med Aftonbladet läta sprida ett aftryck af besagda artiklar. Detta är oss ganska kärta 0. 8. V. Huruvida detta är eller icke är ett bifall, uttryckt i sjelfva tidningen, kan läsaren sjelf döma. Men nu var det icke just ett i tidningen uttryckt bifall till försändningen som var fräga om, utan om Aftonbladets godkännande at den medsända skriften säsom redaktionens eget bihang, jemte ett formligt tillkännagifvande i bladet att dermed följde ett så beskaffadt bihang, hvilket tillkännagifvande icko alle nast hade besparat afsändaren det af Svenska Tidningen så bittert öfrverklagade arfvodet af 24 rår bko till -posttjeostemännen, utan äfven bundit ansvare: för bihangets riktiga framkomst, liksora för dess syft ning och innehöll, vid redaktionen af A. B. Mer äfven så långt hade vi utan all fråga villfarit redak. tionens af Sv. T. anhällan — ehuru vi genom en sädar villfarighet hade förbundit ej så mycket redaktioner af Sv. T. tjelt som en dess för oss alldeles obekan insändare, hvilken, då ban bade räd att trycka er extra upplaga af flera tusen exemplar på flera ar väl icke borde finna 24 rdr bko arfvode till posttjenste männen alltför betungande — om vi icke hade unde en lång tid nästan dagligen nödgats vägra att villfar alldeles enahanda framställningar från andra håll Det har nemligen förut varit vanligt att med Aftonbla det, utan redaktionens vetskap, säsom biligor försänd: ej blott andra tidningar, utan också priskuranter, cirku lärer, prospekter, ja till och -med niäskrifter. P TI detia sätt hände det under första delen af innreva rande är, att en skrift, innehållande de gröfsta utfal ara OSTAR SI SNR ONANNSEASSN NSRSANNE SNE