a —— Preussen (enligt Medicinalkalender fär de preustigchen Staat auf das Jahr 1853) Pp 16,690,253 invånare räknar 344 krets-phycic och 3707 promoverade läkare, utom 1051 tält skärer af första och 933 af andra klassen samt i Frankrike (enligt Annuaire Mödic: pour 1853), på en befolkning af 35,781,62 invånare: 11,217 medicine doktorer och 722 officiers de sante.. I förbållande till folk mängden var således i Preussen en praktise rande läkare på 4020 och i Frankrike på 193 personer (i södra Frankrike till och med på 1619), då man i Sverige endast räknar läkare på 11.666 personer. Ungefär enahand är förhållandet med apotekens antal, som Sverige utgör endast 146 eller 1 på 23,97 personer, men i Preussen 1515 — ett på 11,01 och i Frankrike 5175, eller ett på 6914 invå nare. Äfven i Danmark är sjukvården i dett afseende ordnad på ett mera tillfredsställand sätt. Man räknar nemligen der en läkare p 4000 och en pharmaceut på 14,300 persone: Provincialläkarnes berättelser äro i allmän het af stort intresse och bära godt vittne or andan och beskaffenheten af en kär, som alla landsorter kan ega så värdiga represen tanter. — Blott skulle vi önskat något störr jemnhet och Jikformighet i planen för dess rapporter, af hvilka några äro ytterst knapp händiga, medan andra innehålla rikhaltiga oci intressanta beskrifningar öfver orternas lokal förhållanden samt folkets seder, helsotillstån och näringsutvägar m.m. Isynnerhet har mal skäl att beklaga det vissa hufvudorter, såsoD Göteborg, Carlskrona och de båda universi tetsstäderna, blifvit helt och hället förbigäng na, då en mängd mindre betydande städe blifvit ganska fullständigt skildrade; men des brister torde väl, hoppas vi, till ett annat å blifva afhulpna. Af de från länelasaretterna, kurbusen oc hospitalen inkomne rapporter bar kollegiun meddelat ett sammandrag, hvaraf inhemtas att hela antalet å förstnämnde inrättningar un der är 1851 vårdade sjuke utgjort: på lasaret terne 6394 och å kurhusen 3009, eller till sammans 9403 personer; att mortaliteten, jemförd med de vårdade antal, utgjort på lasaretterna 7,6 och på kur husen endast omkring 1,7: procent; att medeltalet af underbållsdagar för hvarj sjuk varit: på lasaretterne 41 och på kurhuse! 517, dagar, samt att utgiften för sjukvården vid samtlig: Jasaretten och kurhusen uppgått till 169,36: rdr 7 sk. 5 set. bko, hvilken summa, fördelac på hela antalet underhållsdagar — 419.358 — visar en medelkostnad för hvarje sjuk af 1! ek. 4 rat. dagligen. rikets samtliga hospitaler f) voro unde; året vårdade 1109 pergorer, hvaraf unde samma år blifvit utskrifne: botade 85, obo tadE 12 ock döde 87. Af hela antalet vår dade Hade således endast 7,6 procent blifvi utskrifne såsom botade, hvilket är en särdelei ofördelaktig proportion i jemförelse med för. bållandet vid de bättre engelska dårhugen t. ex. vid Betblem Hospital, under åren 1820— 1849 icke mindre än 48,1 procent (3655 a 7595) samt, under åren 1840—1844, i Bri stols (S:t Peters) hospital 20,3, i Exeter 47, och i Liverpoolg hospital ända till 62,7 procent utgingo friska eller förbättrade, äfvenson vid det i Sverige väl bekanta hospitalet i S!esvig, hvarifrån uvder åren 1820—1845: 51.s procent (625 ef 1239) utgått såsom mer elle mindre botade. Utan tvifvel är också vårder af sinnessvaga den svenska sjukvårdens svagaste sida. I sammanhang med redogörelsen för helsovården wid de civila sjukinrättningarne har gundhetskollegium äfven meddelat åtskilliga intressanta underrättelser om våra förnämsta helsobrunpnar och bad, och kollegium lofvar att ett kommande år, sedan flere nu saknade berättelser från dylika inrättningar inkommit, lemna mera fullständiga redogörelser för dessa i vårt land så allmänt förekommande och anlitade helsomede!. Då det emellertid för åtskilliga af-våra Jäsare icke turde sakna mtresse att se den olika freqvensen vid de brunngoch badorter, som upptagas i denna berättelse, meddela vi följande öfversigt öfver antalet af dem, som under år 1851 begagnat dessa inrättningar. Antal brunnseller badgäster. Djurgårdsbrunn . . 170. Medevi . . . e e oo e 1001. Loka. . . so 6 2 e c 137. Porla, . 0 ss tt 455. Adolfsberg (i Nerike) . -. . 130. Römlösa. . . 0 s . 771. Ronneby se ös. ov v 1038, Södra Wi (i Calmar län) . -. . 325. Fshlun . . s s s so s sv 41. Gustafsberg (i Bohus län) . . . 310. Warberg . 284, Flertalet af våra helgokällor hafva således icke 400 besökande om året — eit mindre antal än som ofta på en dag ankomma till de större tyska brunnseller badorterna. (Forts. följer.) ) Bland dessa är likväl icke Danviks höspital upptaget, utan att berättelsen doek omnämner af hvad orsak detta blifvit förbigänget. En blick på kolerans vandringshistoria. 1 Den allvarsamma karakter och vidsträckta utbrednirg, som koleran denna gång inom värt Isnd erhållit, äfvensom de ihärdiga försök.