STOCKHOLE, åecn 19 Oktober. Uti engelska tidningen Daily Newer, som under bela den ryskt-orientaliska förvecklingen på ett skarpt och träffande sött karaktcviserat Rysslands handiingssätt mot sina svagere grannar, finna vi följande artikel, som, med undantag af några smärre lätt anmärkta cegentligheter, på ett ganska slående vis sammeanställer Ryeslands besättande al Finland med eckupationea al Don 1853. Samma bjertsjupna u för nödvändigheten, samma sken om tillbakaträdande så sr ech säkerhet skulle tilåte ganska tänkvärd för dem co hvarje tillfälle böja knä för ya! gom religionens, ordningers ochi såsom det ordnade borgerliga sem förare mot våldet och revolutionerac. Den ofvannärnde tidningen yttrar sig på följande vis: i På en tid då Europas fred synes hufvudsakligen bero på den grad af öfvermod hvarraed en enda despotisk makt kan åsidosötia andra makters rättigheter och upprättelsesnspråk, kan det icke vara origtigt eller utar intresse att undersöka om denna makts fysigka öfverlägsenhet motsvarar desz politiske anspråk, och om i händelse af en strid på li och död den verkligen är så trygg mot efterräkningar som dess kreatur äro vana att påstå. Ryssland utmålag ideligen som en långmodig och storsinnad jette, hufvudsakligen belåter med ait fredligt lefva vid sidan af telrika gran nar, af hvilka den kunde krossa en och två stöten, och många hvilka han kunds upp sluka i en enda munsbit. Man ber oss at ständigt ae på kartan och jemföra det mosko. vitiska väldets ofantlighet med de största r: kena i vestra eller mellersta Europa, och hvarj: dag bedja oss den stora monarkiens föresprö kare inom pressen komma ihög, ett dee: ;jydiga vasaller räkna icke mindre än soxti millioner, och att konskriptionen bortiage: all grävs för antalet af raän som den kan kull: under vapen, Men innan den civiliserade ver) den börjar rätt våldsamt bäfva inför denn: kolossala makts grymma miner, och innan v begluta oss att på knä anropa NSiberiens be herrskare att bafva misskund med oas, kar det ej vara ur vägen att framsiälla eit pe simpla frågor angående hans verkliga styrks och den verkliga osårbarheten af hans ofantliga välde, Är det, i händelse af ett krig med Frankrike eller England, alldeles gifvet att dessa state nödvändigt mäste inskränka siva krigsrustningar till det simpla och ingen ära erbjudande värfvet att jaga de ryska flottorna in uti Cron: stadts eller Sebastopois befästade hamnear, elle: lägga embargo på dess köpmansflotta? Vi tre att det finnes få militärer, hvilka genom sin: kunskaper äro i stånd ait bilda sig ett om döme i frågan, och ännu färre politici af dem. som historiskt och statistiskt äro bekanta mer sammansättningen och utsräckningen af denn: olikartade och illa sammanhängande masse zon kallas ryska väldet, som icke skola mec oss instämma i det påståendet, att med un: danteg af Österrike finnes det ingen af Euro pes större stater, som är mera särbar för an fall af en tillräckligt stark sjömakt än just der stolle czarens. Vi hönsyfta ej här på de cir. kassiska cller georgiska provinserna, hvilka: ouitömliga mod endast behöfver upprätthållas och uppmuntras genom usderstöd af vaper och penningar, som några få bevärade skepE äro nog at. utan svårighet landsätta på deros obevakade kuster. Bebellionen i Kaukasus: till slut endast ormens tand i jetteng h: Sjelfva strupen ligzer öppen. Isom tjugo från Peter den Stores hufvudstad ligger grör sen ar en provins, för ej längre än ferm och syratio är sedan förvärfvad genora sacms blandning af vild och list som utmärker hel: historien om Rysslands eröfringar, och befot kad af ena menighet mer än en och en half millio: til antalet, arbetsam, frisinnad och tapper som med förminskad värma i sitt hjeria be varar harmen öfver den trolöshet för hvilte: landet föll eit offer, och hatet till förtryckaren under bvilken den är en tvungen undersåte Vi mena den vidsträckta och vigtiga provin sen Finland, från hvars härdiga befolkning Ryssland tar fyra feratedelar af bemanninge: på sin Östersjöflotta, och utan hvars tjenste 1 närvarande ögonblick icke ett enda af des: krigsskepp skulle kunna gå till sjös. Före 1808 utgjorde Finland en ingredierande del af det gamla skandinaviska sam: böllsförbundet, hvilket, politiskt taget, det ör riga Europa var vandt ait bebondis såsor konungariket Sverige. Under sekler bade fionarne varit förenade med svenskarne unde: samma krona, och fastän egande et särsk språk, en egendomiig forntida litteratur, visar landsträckor som mera liknade Norge än d mellansekjutande Sverige, och slutligen en re presentativ förfaiming, lämpad efter dere: enkla seder och vanor, hade finska folket un: der otaliga generationer troget dselat sina sven ska bröders öden och tappert följt samma fx nor under en räcka af hjeltemodiga konungar Skiljda från deras vestra bröder af böljorna den hafsvik som bär deras namn, synas de alla tider hafva varit med dem förenade ge nom religionens starka band, och ända til nyare tider uppfostrades båda folkens luthersk: ungdom vid samma universiteter och gymna Im ms ARK AA oo 4 PP oo RR