Aftonbladet – 19 oktober 1853, sida 2

UTRIKES Södra snällposten bragteigår sent på e. m. danska blad af den 15 dennes. DANMARK. I glesvigska ständerförsamlingen i Flensborg begagnar sig det tysksinnade partiet af ett par rösters majoritet som det eger, på samma sätt som bondevännernax på danska riksdagens sednaste session. Den ignorerar helt och hållet d2 dansktalande, oaktadt bland dem finnes en mängd talangfulla och praktiskt dugliga män och besätter alla kom: mittger uteslutande med tysktalande. De dansksinnade, bland hvilka är den bekante Laurids Skau, iakttaga mycken försigtighet i sitt uppträdande, för att ej gifva anledning till häftiga scener. sFdrelandets yttrar i afseende på Folkethingets första behandling af det Örstedske grundlagsförslaget: Thinget öfverraskade icke blott sina åhörare och regeringen, det ötverraskade gynbarligen sig sjelf, ge pom att plötsligen befinna sig i en förut obekant och nästan exempeliös enighet derom, att dei Örstedska grundlagsförslaget är obrukbart. På äåhörarne gjorde naturligtvis denna enighet ett glädjande intryck; vi kunna försäkra att sedan i onsdags ett gladt hopp vaknat i mänga danska mäns bjertan, som på läng tid icke lifvat dem; måtte det blott icke svika! Regeriogens tillstädesvaramde ledamöter syntes så slagaa. att de icke visste hvad de skulle sägs och göra; ge dan premierministern yttrat ett par likgiltiga ord om de af Tscherning och Linåberg gjorda förslagen tege alla. I sina egna ögon vexte thinget märkbart genom sin enighet; der bade slutligen en gäng uppstått en lefvande känsla af gemensam fara, gemensamt ba hof och gemensam uppgift och hittillsvarande motståndare kände gammalt agg försvinna för ömsesidigt förtroende. Thingets stora samstämmighet till: ati komma till säker kännedom em dess mening; den gaf strax ettresultat, oaktadt ingen omröstning, som betydde något, egde rum, utan saken helt enkelt hänvisades till andra behandlisgen. Detta oomtvistliga, vi hoppas orubbliga, resultat är att Örsteds grundlagsförslag är förkastadt. Det mäste betraktas säsom lagdt ad acta; det är icke det, som blir förernälet fö de följande förhandlingarne, det är sjelfva gruudla gen at den 5 Juni 1849, som man efter J. A. Han sens riktiga förslag tager före, för att särskilja de be stämmelser, som icke kunna förenas med en ;helstats. författning, men hela den öfriga grundlagen skall för blifva alldeles orörd. Thinget skall icke gå in hvar ken på ett utskjutande af vallagen, hvarigenom des: upphäfvande skulle förberedas eller på ett utelem nande af någon bland de andra bestämmelserna, som antingen garantera vär borgerliga sjelfständighet el ler tillförsäkra önskvärda reformer eller på någon för ändring, som inskränker friheten, eller pä nägon in skränkning i riksdagens myndighet, utSfrer hvad son