Aftonbladet – 19 oktober 1853, sida 2

gjorde det nu genom ait slösa uppmärkeamhet och smekningar på hennes son. Detts öppnade med ens för dem Ramounas hjerta och hus. Den engelska sköterskan — som. trots allt hvad som kunde göra hennes vistelse i detta hus oangenäm, dock af kärlek till sit kall hade ståndaktigt bibehållit sin post — denna sköterska dog få veckor efter Ramounas mor, och intet helsosamt inflytande qvarstod för att motverka de giftiga ingifvelser, för hvilka den gamla goda familjen Caxtons ättling utsattes. Mem Roland återkom till sit hem vid ett lynne som gjorde honom belå. ten med allting. Glad tryckte han sin maka till sitt bröst och tänkte med sjelfförebråelsc att han hade haft för litet tördragsamhet och för stora anspråk — hare skulle blifva förstindigare hädanefter. Med förijusning säg ban den skönhet, det förstånd och den manliga hållning som utmärkte gossen, hvilken lekte med hans värjtofs och sprang sin kos med hang pistoler sågom bjle. Nyheten om engelsmannens snkormst al lägtnade till en början de jaglösa atamfö vandterna från huzet; men de tyckte om gos. sen och gossen tyckte om dera, och talrika om än förstulna mötea mellan hozom och dessa vilda kamrater egde rum. Smöånisgorm öppnades Rolands ögon. Då gossen, efterhand sora han blef mera var vid Roland, öfvergaf den återhållsamhet son rädsla och förslagenhet i början pålagt, ef Roland obeekrifligt häpen öfver de djerfva grundsatser öfver hvilka hans son yfdes. och öfver han: ytterliga oförmåga att ens fatta och förstå der okonstlade redlighet och den öppna heder som af den engelska soldaten ansågog ver: medfödda och af himlen sjel! ingifna begrepp Kort derefter fann Roland att ett formlig plundringssystem bedrefs i hans bus, och di ban följde dess spår fann hm att det blora strade med bans hustrus gota minne och ge nom hans sons medverkan, till förmån fö Jata banditer och liderliga lösdrifvare. En tä! modigare man än Roland torde väl vid denn: upptäckt hafva blifvit förtvifad, en försigtigare man förbryllad. Hen vidtog den natur