Aftonbladet – 19 oktober 1853, sida 1

FAMILJEN CAXTON. ) En familjtafia Sextonde delen. I Kar. Ow förlåtelse, sir; är denna biljet till er? frågade uppassaren. Till mig — ja; det är mitt naran. Jag igenkände icke stilen, och likväl var biljetten fråa en person, hvars handstil jag ofta sett. Men fordom var stilen sammanpackad, stel, upprättstående (en förvänd stil, ehuru sådant aldrig hade fsllit mig in); nu var den snabb, oregelbunden, otålig — knappt en enda bokstaf ordentligt formad, knappt ett enda ord afelutadt — och likväl ända igenom märkvärdigt läsbar, såsom förhållandet alltid är med en stolt mans stil. Jag öppnade biljetten och läste: Iag har afvaktat er hela morgonen. Jag såg henne fara. Nåväl! jag kastade mig icke under hästhofvarne. Jag skrifver detta på ett värdshus icke långt bort. Vill ni följa den gom framlemnar det och återigen möta den förtappade som hela den öfriga verlden skall sk Ma Ehuru jag icke igenkände stilen, kunde nåot tvifvel icke ega rum om hvem som var författaren. Gossen frågar om det är något svars, sade uppassaren. Jag nickade, tog min hatt och lemnade rummet. En torftigt klädd gosse stod och väntade på gården, och kneppt sex erd vexlades oss emellan, förrän jag följde honom utför en trång gränd som låg midt emot värdahuset oeh slutade med ett vändkors. Här ) 5e A.B. m:rig 161-154, 166, 167, 169, 173, 175 —179, 181—183, 185, 187, 188, 190, 191, 193— 195, 197, 199, 209, 202—204, 206, 208, 209, 212, 214-218, 220, 221, 223, 224, 226, 227 —230, 232, 233, 235—237, 239 och 241,