Aftonbladet – 15 oktober 1853, sida 3

Till Redaktionen af Aftonbladet! Med anledning af en i Tit. tidning uti går införd nsänd artikel anhälles om rum för ett kort instäm nande med insändaren. Stockholms stads samtliga invånare hafva gemenamt och rättvisligen pätagit sig beskattning till lysvällningen i hufvudstaden. Inse de ej oc lika rättist att det ej blott är husegaren som bör bekosta atuläggning och renhållning? visserligen — och forras det dä mer än att en sådan framställning ske: rån vederbörande. Möjligtvis möter samma ett oci nnat motständ, liksom då lysbällningsafgiften bevilades, men en gång afgjordt och bättre ordning inrädd, så torde alla blifva nöjda. Skalle sedan lyshällniog, gatuläggning och renvällning få en och samma af församlingarne utsedå tyrelse, så kan det tagas för afgjordt att denna borde ch kunde billigare och bättre besörja dessa tör hufrudstaden så vigtiga. åligganden, än hvad som nu ker. Utsedde kommitterade öfverlägga som bäst huru en vattenledning skall kunna tillvägabringas. Gerna medgifves att fiera svärigheter synas möta, och deribland hufvudsakligast samtidiga anläggningen af en zloak-inrättning med kostnaden derföre i den vid sträckta hufvudstaden. Insändaren år dock af den tanken att ränta 3 kostaaden för anlöggniog af vattenledning och kloak inrättning skulle rikeligen ersättas af inkomsten för vattenleverering och hutvudstadens renhällning, och att denna sednare då blefve annorlunda än för närvarande, hvilket isynnerhet i sannitärt hänseende ej vore ovigtigt. Må dessa inrättningar derföre helst bekostas a! Stockholms stad på ett eller annat sätt — eller ock af nägot bolag om det förra ej kan läta göra sig. Ett sluto d om gatuläggningen. Insändaren är at den tanke att Stockholms husegare, sä länge de genom sin förvaltning besörja gatuläggningen, borde besluta att af de c:a 40,000 rdr bko, som af dem bärtill ärligen disponeras, t. ex. 5000 rdr borde användas för att lägga de mest trafikerande gatorna, i den ordning de omläggas, med tuktad sten — dock mer ändamälsenlig än den spetsiga som nu begagnas. En gifven följd deraf vore, att så lagda gator en längre tid ej behöfde omläggas och att desamma lättare kunde hällas rena. Efter en tid af är vore en betydlig del at Stockholms gator i annat skick än de nu äro. Stockholm den 14 Okt. 1853. AA. L.B.