Aftonbladet – 13 oktober 1853, sida 3

nas träta, blef nedlagd. EN POSTRÖFVARE. Postijonen Anders Johansson, född är 1819, väl frejded, begåfvad med ovanlig kroppsstyrka, var den 16 Oktober 1852 stadd ä resa med den från Jönköing till Götheborg afgäende post. Skjutsad afpostbonden Sven Svensson, anlände han mot kl. 12 på natten till hemmanet Knallen, der han med posthornet gaf sig tillkänna för att aflemna och emottaga postväskor till och från Ulricehamn. Efter uträttande häraf fortsatte han genast sin färd efter vägen öfver Timmelhbeds hedar. Vid ankomsten till en der, ungefär !,, mil från hemmanet Knallen befintlig grind, fanns denna stängd, så att hästzsrne mästa stadna. Härvid aflossades ett bössskott, på ungefär 4 eller 5 alnars afstånd från postvagnen. Postbonden, som hörde ett klagande utrop at postiljonen, hoppade ned från vagnen, vände häsiarne och, springande bredvid dem, körde hastigt tillbaka mot hemmanet Knallen, hvarunder han förföljdes af en karl, som i mörkret ej kunde närmare urskiljas. Under det häftiga körandet nedföll postiljonen ur vagnen öfver postbonden, sä att denne i fallet äfven drogs omkull på vägen; men postbonden steg skyndsamt upp och fortsatte fården till Korllen, der folk tillkallades. Vid eftersökning fanns postiljonen ligga död ä vägen. Ett skott af kula och hagel hade träffat honom, sä att ivå ha gel särat hakan amt kulan jemte två andra hagel träffat haisen midt under hakan, genom strupen trängt bakät ryggråden, skadat ryggmärgen och slutligen stadnat i ryggmusklerna, der, jemte annat papper som omgaf kulan, päträffades ett stycke tryckt papper, igenkändt att vara af en upplaga af Czxsars kommentarier öfver galliska kriget med mellanradig svensk öfversättning. Länsmannen i orten, som erinrade sig ait förre gästgifvaren A. Rundqvist i Kringlarp Ötlr. gården, boende ungefär tvä mil från det ställe der mordet skett, haft söner, hvilka vid allmänna läroverk begeagnat undervisning, kom härigenom att, vid spaningarce efter mördaren, fästa sin uppmärksamhet vid Rurdqvist, fastän denne, som är född den 9 Juli 1794, städse egt oklandrad frejd. Vid företagen undersdkning hos Rundqvist, påträffades i hans jagtväska nägra blad af nyssnämnde bok; flera andra blad deraf funnos i ett skäp uti Rundqvists bostad. Derjemte upplystes att Rundqvist den 16 Oktober på eftermiddagen med häst och enbetsvagn färdats bort från sitt hem, på afionen uppehällit sig i trakten af Timmelheds gäs:gifvarogärd och icke bemkommiti förr ån kl. 3 nästpåföljde morgon; att hans husfolk under hans frånvaro händelsevis fästat uppmärksamhet dervid, att hans och hans hemmavarande sons bössor voro borta, samt att en säck och ett madrassvar, som vid besigtning ä stället, der mordet skett, påträffats invid en på sidan om vägen vid grinden befintlig enbuske, der:er häst och en enbetsvagn syntes hafva stätt, igeckändes säsom tillhörige Rundqvist. På dessa anledningar blef Rundqvist, oxktadt sitt pekande till missgerningen, den 6 Novetsber häktad. Vid förkör ä landskansliet i Wenersborg den 18 Nosember erkände han deremot att bam föröfvst mordet; och vid ravsakoiog ictför Redevägs häradsrätt förklaradåe Randqvist, under tecken af djup sinnesförelsg och ånger: b Ruuadqvist hade vid itsägavsrande tid behof af 100 rår bko för omsättving af ett län hos bankodiskontverket. Den 16 Oktober vid middagstiden beredde han sig till en resa för att hos en person i orten söka penningelän; men i den händelse att detta Jän icke erhölles, ville Rundqvist förskaffa sig penningar derigenom, att han på aftonen afvaktade den från Jönköping åt Götheborg afgäende post oeh röfvade denjamma. I sädan afsigt mediog ban i vagnen sin egen och hemmavarande sonens bössor, hvilza voro laddade med s. k. harskott. För att dölja bössorna, amlindade hen dem med gamla blängarnssäckar. Utan att för de bemmavarande röjs nägon afsigt till särgre förd, afeste Rundqvist ensam. Efter sit hafva förgafves gjort det tillernade försöret att tä penninglin, fortsatte han färden till Timmelbeds göstvifvaregärd, der han förtäråe :en sup. bränvin och nägon stund uppehöll sig ute på gårdev. Derunder börde hsa andlig säng af en man och bistru i pärmaste granngärd. Närmande sig intill huset, lyssmade han till denna sång och kände då runder sitt ssmvete vara nära att vakoa till beslut att afstä frin det tillernade mordet... Sedan sängen tystoat, fördsdes Rundqvist vidare öfver Timmelheds hedar. Under hela tärden hade stridigs känslor hos honom varit rädarde, sä att han den ena stunden rysta för brottet, men den andra stunden hade, såsom han ut:ryckte sig, den onåe anden åter fatt Ötvertag. — Sedan han äkt genom grisden, hörde han Jjud af posthornet vid bemmanet Kuallen. Återvändande genom grinden och, säsora han3 ord fallit, plikasom ifrig att fö allt i ordning till gerningsens fullbordsn, tillstängde ban grinden i afsigt att såmedelst hindra postiljonens färd, ställde sin häst med äkdonet på sidan om vågen, band hästen vid en enbuske; framtog bössorna och två i väsifickan medförde, med papper omvirade kulor och lade en kula i hvardera bössan, bvarefier Rundqvist ställåe sig invid vägen, med gonens bössa i handen och den andra bössan bredvid sig. Medelst bössskotten ville han undanrödja -postiljonen för att sedermera kunna med: slag af bösskolfsen öfvermanna skjutsbonden. Sedan postvagnen ankommit på ungefär 4 bller 5 alnars afständ från Rundqvist, afsköt han det ena skotiet met postiljogen, som ganast hade ett klagande utröp och, e bvad Rundqvist jemväl tyckte sig höra, u-brastisvordom. I föreställning. att postiljonen ärpade skjuta med sina pistoler, aflossade Rundqvist emot honom genast skottet ur sin egen bössa, på hvilken han nera litsde än på den förut begagnade. :Sedan posthästarns vändt och kommit i lopp på äterväg mot aemmanet Knallen, sökte Rundqvist springande stfupphinna postvagnet. hvilket dock ej lyckades. Etter att hafra äter inlagt bössorn i vagnen, körde R. tillbaka till Timmelheds ungefär 7,ssdels mil derifrön belägna gästgifvaregärd, vände derstädes och körde änyo efter vägen mot grinden, för att sälunda från sig afleda misstankarne. Med postbonden och andra personer, hvilka ä vägen möttes och omtalade, att postiljosen tucnits död, återvände Rundqvist till gästgifvsregärden, hvarifrån han dä de öfrige beredde sig tt från landsvägen hämta postiijonens döda kropp, atreste till sitt hem, dit bsn omkring klockan tra på morgonen anlände och der han gick till bvila. Sedan uveder ransakningen blifvit upplyst, ait dep postiljoc, som en vecka före denna händelse, eller den 9 Oktober, fört posten ä sama väg, omkriog klockan elfea -på qvällen kfren funnit grinden tillstängd saåh förmärkt att häst och äÄkdaen wära giölda