Aftonbladet – 8 oktober 1853, sida 2

alla som interessera sig ej mindre för handtverksindustriens framgång och vidare utbildning till större fullkomlighet i vårt land än för folkets mest naturliga rätt, att utan hinder af skrålagar, få genom omtanka och nyttigt arbete förvärfva sitt lifsuppehälle. I stället att samla nnderskrifter å motpetitionen, innan den blifvit allmänheten delgifven till granskning och pröfning, bafva kommitterade öfverlemnat förslaget åt offentligheten, öfvertygade att den oh saken icke kan annat än vinna af en noggrann granskning och mogen pröfning. De som sedermera underteckna petitionen, kunna också anses hafva väl öfvervägt detta steg. Men ifrågavarande petition är af den beskaffenhet, att den sjelf talar för sig; den behöfver icke vårt förord. Den är af följande lydelse: Stormäktigste, allernådigste Konung! Elfva handtverksmästare i hufvudstaden hafva, i egenskap af medlemmar af det handtverksidkande borgerskapet härstädes, till Eder Kongl. Maj:t ingifvit en underdånig ansökding, hvaruti jemväl ett större antal handtverksborgare samt ett antal gesäller genom sina namnteckningar förenat sig, om :åtskilliga förändringar uti de af Eders Konglig Maj:t under den 22 December 1846 utfärdade fabriksoch handtverksäfvensom handelsordningar. Dessa i underdånigbet sökta förändringar afse förnämligast att åstadkomma inskränkning i den utvidgade rättighet som genom nämnde författningar, under stadgade vilkor, blifvit Svenske undersåter beviljad, att få försörja sig medelst handtverksarbetens förfärdigande och försäljning, och sålunda genom omtanka och arbetsflit för egen räkning kunna förtjena sitt lifsuppehälle, utan att för detsamma ovilkorligt bero af den mer eller mindre osäkra tillgången på arbete hos burskapsegande mästare och dessas vilja eller förmåga att lemna sysselsättning åt arbetssökande. Då den underdåniga ansökningen sålunda åsyftar ingenting mindre än aft förmå Eders Kongl. Maj:t att återtaga det erkännande, som åberopade författningar inom vissa gränsor lemnat åt en bland de mest naturliga rättigheter, som synas tillhöra hvarje till myndiga år kommen medlem af ett samhälle, så har detta icke kunnat undgå att väcka bekymmer hos arbetare inom handtverksyrkena, hvilke med underdånig tacksamhet emottagit och uppfattat den gärd afrättvisa och omvårdnad, Eders Kongl. Maj:t genom samma förfaitning lemnat åt de mindre bemedlade undersåter som hafva att föda sig med sina egna händers arbete, men hvilke, i händelse det skulle lyckas att vinna framgång för ansökningen, skulle se sig hotade att beröfvas ett väsendtligt medel för sin bergning och framtida utkomst; och det är derföre som undertecknade, arbetare inom handtverkena i hufvudstaden, i förtröstan till dessa Eders Kongl. Maj:ts ådagalagda ädla tänkesätt, i djupaste underdänighet anmhälla, att de påminnelser vi här våga afgifva emot handtverksmästarnes petition, må gemensamt dermed af Eders Kongl. Mai:t företagas till pröfning. Det skall säkert icke undfalla Eders Kong!. Maj:ts nådiga uppmärksamhet, att petitionärerne såsom inledning och bevekelsegrund till sin begäran om inskränkande förändringar i serskilda delar af författningen, framställt en mörk och olycksbådande skildring af de följder, som densamma enligt petitionärernes försäkran redan skall hafva medfört och än ytterligare komma att utöfva på de borgerliga klassernas bestånd och tillvaro; såsom minsksning i tillfällen till arbetsförtjenst äfven för de mestjskicklige handtverksborgares, och total sundergång för alla sådana handtverksborgare, ahvilkas inkomster af deras yrken, om icke aalldeles upphört, åtminstone så aftagit, att de se sig nödsakade upphöra med sina verkstäder, och icke ega eller kuuna på annat sätt eförtjena några medel till eget och talrika familjers uppehällex; hvarjemte petitionärerne icke dragit i betänkande att anföra, att de försök, som till införande här i landet af en sallmänmare näringsfrihet blifvit tillförene en och annnan gång gjorda, enligt deras förmenande merändels endast för att tillfredsoställa ett för tillfället rådande reformbegärn, måst öfvergifvas, sedan man, likasom nu är sär händelsen, varit på väg att ruinera städerne asoch deras borgerskapa. På grund af dessa och flere likartade uppgifter är det som petitionärerne, framkastande den förmodan, att Eders Kongl. Maj:t stvifvelsutan har för afsigt att i likhet med de konungar, hvilka tillförene ägt Svenska folkets undersåtliga trohet och oskrymtade kärlek, lyckliggöra samma folk, hysa i sin, såsom de upprepa, högst bekymmersamma belägenhet, den förhoppningen att delrag klagan icke skall onådigt upptagas, utan avarda i nåder bebjertad, så att den misströstan, som nu oroar och bedröfvar borgerskapet måtte förbytas i belåtenhet.. Det tillkommer icke undertecknade att vid Idetta tillfälle bedöma det mer eller mindre Ipassande uti den ton eller de uttryck, hvarImed petitionärerne sålunda, likasom på hela I folkets vägnar, förklarat ett bifall till deras Jansökning, med upphäfvande af den författning Eder Kongl. Maj:t sjelf, säkert icke utan Imogen pröfning, utfärdat, utgöra icke blott det I vilkor, utan hvars uppfyllande Eder Kongl. Maj:t efter deras förmenande hotas att gå i Imistning af samma trohet och kärlek som ISveriges framfarne konungar åtnjutit, utan än Py NONE UAE TON ARE RE ONE RES NN SINE: ART) Jatt få en hustru, utan för att få en markisinna, — gifta sig med någon som vill hjelpa honom att