Aftonbladet – 3 oktober 1853, sida 1

EV SER TATL ANETTES FANER KENT TSAR VE ASSA i dårighet, kvari en lång fred kan sänka ett j!and;, men men har i den krönta moralprediikanens ord trott sig äfven höra Örnens skri. I Mzen får ej dölja för sig, att om kriget har jY ma faror. har det n dina goda sidor för INapoleon II. Man börjar bli uppmärksam på -Idenna lilla omständighet. fi Den ton som de engelske tidningarne börljat antsge, de upplwsningar som komma från detta Jand, de antirvska meetivge som der .börja ega rum, göra äfven gitt vill att upptida de franska fantasierna, och opinioren, Imåhbända också den allmänna sinpresstämningen, är i detta ögonblick för kriget. 4. H. MET KRT — K. M:t har, enl. P.T., den 21 i näst, smånad utnämnt och förordnat: till postmästare i Westervik ryttmästaren vid Kronprinsens husarregemente, majoren i ar-: måeen, Carl von Mibhlenfels; till pestmästsre i Hjo mesjoren vid Wermlands regemente Pontus Lagerberg; till postmästare i Alingsåg kaptenen vid Kronobergs regemente friherre Pehr Cbristopher Falkengren; och till postmästare i Waxholm kommisgions-unmdtmätaren i Stockholms län Martin Con-z.tantin Grave. — Under samma dsg har K. M:t bevijet boranices ceconomie practice professorn vid Lunds universitet Johan Wilhelm Zetterstevit afsked från berörde professorsbeställnivg. —e-e-— — Af ofvannämnde befordringar inom postverk:et inhemtas, att nu ytterligare icke mindre än J:ne af armeens officerare i nåder hugnats med postmästarebest-lningar; en fjerde, i I Waxcholm. sannolikt af de minst indrägtiga i riket, tillföll en civil tjensteman, men dock utom post erket. Utan att nu förnya de ofta fruktlöst framställde anmärkningarne emot armåeens invasion i postluckorna, hvilken är en fait accompli, hvaremot det under ruvarande förhållanden icke lärer löna mödan att spjerna, vilja vi deremot, uti armåens intresse, framhålla en, sida af saken, som såvidt vi kunna erinra oss, förut icke tagits i betraktande. Utgående från den synpunkt, att postmästarebeställningarne, i enlighet med det föjjde befordringssystemet, äro att anse såsom ett slags, stundom ganska rika, prebenden till de militära pensionsanstalterna, är det vår åsigt, att afkastningen från dessa preebenden borde på ett mera billigt och rättvist söt, utan all mannamån, komma allt det äldre pensionsberättigade militärbefälet till godo i mån af deras pensionsrätt. Deita vore ju fullkomlig rättvisa åt alla, och vårt förslag för vinnande af ändamålet är ganska enkelt. I stället att utnämna kaptener, ryttmästare, majorer, öfverstelöjtnarter och öfverstar till postmästare, föreslå vi att alla postmästareeställningar, för hvilka inkomsterna äro så stora. att de lemna ett öfverskott, sedan arfvoden blifvit afdragna till vikarierande post-tjenstemän, underläggas de militära pensionsanstalterna, så att dessa qvartaliter få uppbära hela den behållna inkomsten, sedan arfvoden: till posttjenstecmännen, som sköta tjensterna, afdragits. Medlen kunna på den vägen, ef. ter en rättvis och för alla lika fördelning komma vederbörande tillhanda, hvarjemte regeripgen äfven kunde vinna en önskvärd befrielse från det kinkiga besväret, att vid tillsättandet af hvårje postmästarebeställning hafva att välja mellan 20 å 30 högre och lägre militärers anspråk på nådig åtanka, hvilket val kan vara desto svårare, som chefen för finansdepartementet, till hvars föredragning posttjensterna höra, icke nödvändigt sjelf behöfver hafva tilbört armeen, ehuru vi nu sednast efter hvarandra haft och hafva tvenne chefer för nämnde departement, hvilka utgitt från: militärståndet samt således böra anses ega åt-minstone någon erfarenhet vid bedömandet af de militära meriter, som nu för tiden tjena till grund vid postmästaretillsättningarne. Antingen vårt förslag vinner bifall eller icke vore det dock kanske lämpligast att postverket hädanefter lades under landtförsvaret, så-vida icke i grundlagen införes den förändring, att till chef för finansdepartementet ovilkorligen bör förordnas någon person, som förut varit löjtnant, generaladjutant eller innehaft någon annan militärisk grad. Bifalles försla-get, blifva nemligen postlönerna prebenden under militärstaten, hvars chef väl då äfven bör hafva en vårdande hand öfver dem; bi-behålles åter den nuvarande ordningen, finner hvar och en att det är orimligt, att en civilchef skall hafva under sig en hel kår af Jbara, officerare, och fiamför sig en hel kår af militära kandidater, mellan hvilkas krigiska förtjenster han svårligen kan göra en rättvis Ipröfning. — a — ) — Sedan K. M:t under den 13 sietl. Juli: till bestridande af kostnader för utomordentliga ät-ll rärdor 11 rikato fäörawar funnit md: ned Af IA JAN