Aftonbladet – 1 oktober 1853, sida 3

gr VE ra RR em Sa RSA V lars, och när Hän förtjent dem gick med haten Öfverdådigt på sned, armen trotsigt i sijen och oförfäradt spottande tobakssaft på alia fina golf och mattor. Hvem af os8 minns 2j ännu den heliga rysning för amerikanska samhällsseder, som den belefvade miss Martiaeau för några är sedan injagade hos våra fisa jamer, medan ä den manliga sidan såväl offentliga skriftställare som de, hvilka stodo i spetsen för landets högsta undervisning, gjorde slit för att sprida den föreställningen att hela den nya verlden, eller åtminstone det repuolikanska Amerika, var omhvärfdt af det anduga mörkret. Besynnerligt nog vaknade för ett par tre ir tillbaka det gamla vikingalynnet, eller, för att tala litet höfligare och äfven på samma gång kommaden rena sanmingen litet närnare, begäret ait veta litet mer om den andiga sidan af det nordamerikanska samhället på en gång hos icke mindre än trenne högt begäfvade svenskar. Vi hade under förra året illfälle att vidlyftigt redogöra för hr Siljeströms förträffliga arbete öfver det nordamerizanska folkundervisningsväsendet. Hr Siljeström ville veta hvad det var som gjorde att det anglosaxiska samhället stod så krättigt upprätt medan alla andra gsamh5llen svigtade; ban fann att det var sjelfstyrelsegrundsatsen, som tillåter hvar och en ati vara fullständig menniska för sig, att tänka, tala och handla med fullkomlig frihet, så länge han icke dergenom förnärmar andras fribet; som tillåter en hvar att i stort och smått tänka och handla för Big sjelf, oinskränkt af det polisförmygderskep som i de flesta af den gamla verldens stater hämmar all medborgerlig handling, binder all enskild företagsamhet, och på somliga ställen, såsom i Italien, vid fästningsstraft wvingar dem att deltaga i processioner till vissa helgons eller färstars ära, och vid fara a! fängelse och höga böter föreskrifver ända till tormen, färgen och dimensionerna af deras kläder. Hr Siljeström såg vidare att dessa sjelfstyrelsens grundsatser icke kunde utöfves utan att folket aadligen lyftades till den böjd att ej behöfva annat tvång än förnuftets för att lyda förnuftiga lagar. Hans bok kunde kallas en lärobok i konsten att göra revolutioner omöjliga, och så har den äfven blifvit oetraktad i Eagland, på hvars språk den är öfversatt. Hr Siljeström her med detta förtjenstfulia arbete blottat den innersta andliga srunden till Nordamerikas politiska storhet. och vi hoppas snart nog att få af hans hand mottaga ett nytt band, som skall göra för oss tydligt sambandet mellan denna till en märkvärdig grad fulländade folkuppfosiran och den u:omordentliga materiella blomstriog man så mycket beundrar i det amerikanska sambället. Rättsväsendets utveckling är en följd af den medborgerliga frihetens, och under samma tid som hr Siljeström undersökte de sediga och intellektuella grundvalarne för den amerikanska sjelfstyrelsens möjlighet, hade begäret att senomtränga hemligheterna af den lagstiförög och lagskipning, som uppbär denna stora potitiska och kommunala frihet, lockat till dess xuster en af vår högskolas mest utmärkta rättslärare. Vi känna att hr Bergfalk på denna resa riktat Upsala universitetsbibliotek med en dyrbar samling af juridisk litteratur från den Nya Verlden och vi hafva allt skäl att förmoda, det ban riktat sitt utomordentliga vetande med en ändu dyrbärare skatt af erfarenhetskunskap, som en gång skall komma vårt eget land till godo, men vi önskade.att det-ej måtte uppskjutas -alltför länge. Almänheten har länge väntat att få se något i tryck om hr Bergfalks resa i Atnerika. Det vore rätt illa om det hos våra lärde så rådande anspråket på en sträng systematisk utarbetuing skulle ailtför länge undanhålla från der vetgiriga allmänheten de efterlängtade frukteroå af hr Bergfatlks i Amerika såmlade mar terialiere Det samhälle han skall skildra Växer så fort, att man mäste liksom daguerrotypen uppfatta dess bild i ett ögonblick,:så vidt man ej skall räka i fara att teckna ett förflutet stället för ett närvarande: Deh tredje af våra svenska resande vår er qvinna. Hennes uppgift vår ätt äe den andiga rörelsen i Amerika från ännu en ny synpunkt. Hon beböfde ej kända den exakta bredden af en amerikansk skolsal, eller det exakta örtälet för den eller den nya lagen: scn Kon behöfde att se huru lefvande mcconiskor sågo ut och buro sig åt under högrycket af Amerikas verldshistoriska bestämimelse, huru de gamla pilgrimernas arfvibgar värdåat sina fäders tro och deras husliga dygder, huru den offentliga rörligheten i det atlmänns kunde stå tillsammans med den kem. mets lugna och nästan heliga frid, som är det vandgängliga vilkoret för all högre utveckling af sedligt och intellektuellt lif, huru ändtligen de mildare qvinliga behsgen Kunde förena sig med den större praktiska friheten, den stran. gare vetenskapliga uppfostran som åtnjutes af den amerikanska qvinnan. Att intränga i de finsete fognöingarne af det menskliga samhället, att bedöma dets innersta väsende öch mita styrkan af det moraliska cement som binder dess medlemmar vid hvarandra, det förmär endast ett qvinligt öga, skärpt genom läng vana vid iakttagelse af lifvets enskildheter och vägledt af den oförförade tro på det rättas och godas äfven jordiska acger, som aldrasist öfvergifver qvinnan. Den som från oss gick ått genomtorska det amerikanska Jlifvets innersta väsende och tyda för ost dess gåtor, var Fredrika Bremer. Det är nu i det nogaste tjugu år sedan allmänbeten först gjörde bekantskap med Teckingar ur hvardagslifvet, dessa tre små duoeerolUmer tryckta hos Palmblad C:o i Upsala, på hvilken den företagsamme boktryckaren, såsom vi hört uppgifvaz, trodde sig kunna våga ända till 8 får rTgs honorarium för arket, Detta var begynnelsen till ett författareskap som sedan blifvit så frejdadt i både gamla och nya verlden. Men det var ej detta vi ville anmärka, ty alliing her ju en början, och den början vi här omtala belsades af svenska allmänheten med verklig förtjusning. Det märkliga ligger deri, att denna författarinna, GO i BS AA I På i LL CA AA KR CR DO VO AR