Aftonbladet – 30 september 1853, sida 3

Hode-dulletin. Paris den 15 Sept. Ehburn vi nu inträda i en säsong som är bestämd för visiter, familjfester och reunioner af alla slag, sä nyttjas dock företrädesvis enkla elter så kallade landt toilstter, och oberäknadt släta och skiftande glace tafter äro bareger, yliemusslin, tryckt jacounas, foulard, tarlatan och organdy ifrigt efterfrägade. Balklädningar nytijas i allmänhet mycket urringade med släta lif, snibb framoch baktill, samt med en berthe af tarlatan, broderad med balm eller silke. Sädana klädningar göras vanligen med tredubbla kjortlar, släta och mycket korta ärmar. samt företrädesvis af tarlatan eller tunnt musslin med halm eller silkesbroderi. : Detta slags broderi är emellertid temligen kinkigt att anbringa och bör ej begagnas till öfverflöd. Att ötverlasta sig med halmprydnader, mins älskvärda Iäsarinnor, är ej smakfullt, och det är den goda smaken men framiörallt bör afse. Broderi å la grecque, samtmanblandadt med klumpsöm, är af en föritjusando effekt på hvita musslinsklädningar med flera volanger, eller på battist. Al: grecque-mönsterna bestå vanligtvis i oupphörliga vinklar, hvilka anbringas medelst breda ganser. Tili middagsoch aftontoiletter. rekommenderas på det högsta ett slags moderna kammar, peigne marquises kallade, hvilka hafva en genombruten skolla, som i form af diadem höjer sig något öfser taggarne. Dessa kammar äro mycket en vogue oea ättölja all slags härklädsel, då msn emellan den genombrutna skollan och bufvudet lätt placerar ettdera en bandrulk, ett par spetsbarber eller en blomstergirland. Till morgontoilett nyttjas hvitbottnig jaconesse med kulört tryck. Dessa klädningar brukas vanligtvis endast med en bög volang som uppstiger öfver knäet och hvilken är tillsydd med ett ruche, som stundom utgöres af trenne smela gauftrerade remsor tätt efter hvarsndra. Ett sädant ruche bör dock endast anv briggas. på tyger utan afvigsida, såsom tatter, slät battist och dylikt, men ej på tryekta tyger, ty på dessa äro nedfallande garneringar att föredrags. Dä klädvingamne hafva flera volanger, och för närsvarande äro antalet deraf obestämdt, sä nöjer man sig med att endast fälla dem i kanten och tillsyr dem utan rucher. Snitten på klädningslifzen variera ända till esndlighet, och lif. å la Fontange, ä la Michel-Ange, ä la Pompadour nyttjas ömsom och lika mycket. . Somliga klädningar sööras till i ryggen, andra äter äro öppna ramtill och sitta lika bra, hvilket förnämligast beror på deras mer elier mindra goda snitt och på ett väl gjordt snörlif. z All öfserdrift missbagar, och den motvilja för all ytterlighet, som för närvarande råder, hedrar lika mycket damernas goda smak som urskiljning. Utan all fördom, utan all bitanka i afseende ä det förflatna, och utari att vilja nedsätta de moder hvilka redan hemfallit åt glömskan, kunna vi, mina älskvärda läsarinnor, säga, att vi aldrig haft nägra på en gång förständigare och smakfullare moder än i närvarands stund. Fordom föreställde man sig att aöje och förständ, att moder och logik aldrig kunde följas åt. Det nuvarande förhållandet bevisar dock, att, i stället att skada hvarandra, de tvärtom förenade sins emellan bidraga att förhöja hvarandra. Tröjor, skjörtlif och karakäer, alla dessa ättlingar som leda sitt ursprung från samma stam, nemligen från de gammaldags tröjorna hvilka nyttjades på Ludvig XII:s tid, äro nu modernare än nägonsin. Uppfunne sednare än vestarne, hatva de öfverlefvat desse, ty man kan ej mer kalla för vestar, dessa kanezouer och tröjlif, hvilka knäppas till med en enda rad knappar. Tröjor af engelsk pique komma väl 5fverens med kjortiar at oblekt kammarduk, sä vida fråga är om en bestämd morgonidrägt, eller också med rutig foulardkjortel. Skjörten äro ganska länga. Somliga af dessa tröjor antaga nästan smitten af Iöst åtsittande paletser, och i så fall göras de med små snedfickor på framskjörten och en liten bröstficka för klockan, kvars kedja och berlocker då fästas i ett af knapphälefi. För att bilda kontraster hafva somliga karakåer en fyrkantig urrigning å la Raphael, och hafva då likaledes fyrkantiga uppskurna skjört. Dessa slags ka rakåer igenfåstas med trenne stora bandrosor å la Fontange, och kunna vara ettdera broderade eller garnerade med spetsar.