Aftonbladet – 29 september 1853, sida 3

Article Image
sit lands yppersta man. LITTERATUR. Observations on the Social and Political State of Denmark and the Duchies Sleswick and Holstein in 1850. By Samuel Laing Esqu. Lon: don, Longman Co. 1852. Bland engelska tourister är Laing temligen känd för den svenska allmänheten genom sina bittra och till en stor del crättvisa anmärkningar öfver svenska nationens politiska, intellektuella och sedliga förhållanden, dem han med stöd af otillförlitliga uppgifter samt missförstådda statistiska data sökt nedsätta, på samma gång han i sin Journal of a Residence Norway) på allt sätt upphöjer och prisar norrmännen. Det arbete han nu utgivit öfver det tredje af de nordiska rikena synes bära -pregeln af noggrannare iakttagelser och vittnar att författaren sträfvat efter verklig sakkännedom och i alla ämnen rådfrågat kunniga personer, ehuru likväl hans framställning icke bär pregeln af lugn och enkel objektivitet, utan en viss personlig och polemisk anstrykning. I Danmarks tvist med Tyskland ställer han sig obetingadt på Danmarks sida, men nöjer sig ej med att faktiskt idagalögga rättvisan af dees sak, utan far med stor bitterhet ut emot Tyskland och dess politiska strätvanden, itynnerhet i de inledande anmärkningarne öfver Europas och Danmarks närvarande ställning, der de hårdaste omdömen uttalas öfver allt hvad Tyskland på den sednaste tiden gjort och försökt och isynnerhet öfver 1848 ärs ströfvanden, vEuropa och Tyskland sjelft, säger han, räddades från filosofernae, profegsorernas, entusiasternas och embetsjägarnes anarki, hvilka voro redo att trampa under fötterna alla medborgerliga rättigheter och samhällsinstitutioner, -om stodo i vägen för deras äregirighet och deras fantasier, : Arbetet innehålier för öfrigt en mängd smärre afhandlingar, der man vid sidan af faktiska uppgifter och allvarliga resonnementer ofta påträffar åtekilliga underhållande betraktelser och smärre träffande anmärkningar: om det slesvigska krigets ursprung; om dei hertigdömena boende folkstammarne; deras språk; folkuppfostran; landets naturliga beskaftenhet; jordegendomsförbållanden; landets odling; regeringens karakter; folkets seder och bruk, Såsom prof på författarens resonnementer meddela vi i öfyersättning följande lilla stycke, der han uppställer en jemförelse! mellan Köpenhamn och Edinburgh, och till en del äfven mellan Danmark och Skottland: Köpenhamn och Ediaburgh äre städer med nästan lika antal invånare: Äfven i fråga om de beständsdelar som utgöra befolkningen ha båda en stor likhet. Ingendera af dem kan kallas. en bandelseller manufakturstad, ehuru bäda ha ea betydande handel, Det kommerciella och industriella intresset är icke, säsom i Glasgow, Liverpool och Manchester, det herrskande ech öfvervägande elementet bland befolkvingen, Båda äro bufvudstäder och medelpunkter för den oftentliga förvaltningen, domstolar samt öfriga statsinrättningar för nästan lika talrik befolkning, dä snvånarnes antal såväl i. Skottland som i Danmark appgär till omkring 2!, million. De summor som utgifvas af embetsmän, jurister och andra personer, hvilka höra till den offentliga administrationen, Filer af sådana personer som i hufvudstaden njuta af sin förmögenhet; lemna på båda ställena det största antalet af invänarne -hufvudmedlen för denna existens; bädadera är bränvpunkten för bildningen, lefnadsvettet, moderna och nöjena, en hufvudstad, som alla dessa afseenden anger tonen och derföre är ett slags stapelstad i högre mening än en fabriksoch manu-. fakturstad. I ett af sädana beståndsdelar sämmansatt samhälle herrskar en viss vetenskaplig ton, om ock individerna icke just äro vetenskapsmän ; man träftar der ett stort och på det bela inflytelserikt antal män) af andlig. bildning, Alltså: Köpenhamn oeh Edin-: burgh ba en märkvärdig likhet med hvarandra i be-(. folkningens antal och sammansättning, i dess subsistensmedel och allmänna andliga karakter. Högst! märkvärdigt är det vidare att i butvudstaden för denl: mest absolut? monsrki i Europa (?) inflytandet på regeripgen af andlig. bildning och af äpn allmänna opi. nionen gjort sig gällande i högre grad än i nägon af 4 kontinentens konstitutionella monarkier och att de som otmärka sig inom litteraturen, i vetenskap och konst, !:

29 september 1853, sida 3

Thumbnail