Aftonbladet – 27 september 1853, sida 3

Nu eler aldrig; ett ord i sinom tid i frågan om tullreformen. Tredje artikeln. Vi hafva i det föregående ansett nödigt att så utförligt, som det kan ske i ett par korte tidningsartiklar redogöra för den här ofvan nämnda skriftens innehåll och hufvudbestära melser, såsom en anledning att jemväl före riksdagen sjelfve få säga nägra ord öfver de vigtiga ämnet. Att mycket dervid måst uteslutas som kunnat behöfva eller förtjena genom utdrag enföras faller af sig sjelf, men betyder mindre, då de som närmare intressers sig för ämnet, sannolikt läsa sjelfva skriften. Efter denna förberedelse skola vi med läsarene tillåtelse nu korteligen yttra oss öfver det positiva af författarens förslag i dess helhet. Såsom redan förut blifvit nämndt, föreslår brochyzrförfattaren att alldeles borttaga införgeltullen på en stor mängd af de lifsmedel, råämnen och arbetsmaterialier, som han klassificeratunder fem särskilda hufvudtitlar, äfvensom på de vigtigaste exportartiklar at trävaror och metaller, samt för de öfriga under nyssnämnde klassifikation upptagna importartiklarna mer eller mindre nedsättning, hvara! vi exempelvis nu å nyo nämna på socker från 2 sk, 3 runst. till 2 sk., kaffe från 2 sk. 8 runst. till 2 sk. 4 runst., tobaksblad från 7 sk. till 4 sk., o. 8. v. Efter den för hvarje artikel uträknade-minskning i tullinkomst, som med antagande af samma importbelopp uppstode, skulle staten härigenom homma att vidkännas ett deficit i förhållande till den nuvarande tullinkomsten af 1,173,844 rdr bko, och till ersättande af detta deficit påräknar förf. den efter alit utseende tillämnade förhöjningen i bränvinsskatten. Se här i korthet de flere, och efter vår öfvertygelse högst vigtiga skäl, som vi hafva att invända emot denna, om det så får kallas, finansiella del af förslaget. Det är otvifvelaktigt, att en öfvervägande önskan från de flesta, eller rättare från alla landsorter i riket gifvit gig tillkänna om en ansenlig förhöjning i bränvinsbeskattningen; och så vidt man ifrån de genom mer eller mindre talrika sammanträden och genom pressen uppenbarade opinionsyttringar kan sluta, att pluralitetens åsigt vid riksdagen blir enlig dermed, så kan det ock på förhand antagas såsom gäkert, att en sådan förhöjning koramer att ega rum. Likväl känner man ännn icke, till hvad belopp den blir bestämd för hvarje kanna bränvin, än mindre huru mycket statsinkomsten deraf kan komma att utgöra i summa, emedan detta beror af huru mycket som brännes. Antag för öfrigt såsom sannolikt att förhöjningen i denna inkomst utöfver det nuvarande beloppet, efter afdrag af de för kontrollen nödiga kostzader, gifver utöfver den nuvarande bränvinsskatten en disponibel behällning, uppgående till, eller till och med öfverstigande, det här ofvan anförda deficit. Men vi hematälla till brochyrförfattarens egen ippriktiga och innersta öfvertygelse, äfveneom tiil hvar och en annans, som känner något tul förhållandet med våra riksdagar och den ystnad efter anslag som der från många håll vanligen yppar sig, särdeles sedan de såkelade extra anslagen blifvit en särskild afdelning af riksbudgeten, huruvida han på allvar ror, att regeringen och ståndspluraliteterna ifven under förut vanliga förhållanden skulle låta beqväma sig att släppa till en sådan inkomst i nedsättning aftullafgifterna. Nu kommer härtill dessutom under denna riksdag en mmart sagdt allmän påtryckning från åtskilliga andsänder om statens mellankomst till undernjelpande af jernväger, ett nytt enskildt intresse, kanske lika mäktigt som något annat, och så mycket mera hotande för skattkammaren, gom det obestridligen har allmän nytta, itminstone för särskilda betydliga trakter af andet, att åberopa till sin förmån. Om förf. ror, att detta oaktadt, förhöjningen i bränvingskatten kan påräknas för det af honom af. (edda ändamål, så borde han, såvida förslaset skulle anses praktiskt, efter hvad oss-synes, äfven framförallt låtit sig angeläget vara, tt framlägga de skäl, hvarpå han kommit till en I sådan förhoppning; och då dettå icke skett i de nu anmälda två häftena, hafva vi genoml