Aftonbladet – 24 september 1853, sida 3

skilda motionärer gjorts för en reform i dett hänseende under de sista riksdagarne, hysa v ännu mycken farhåga för framgången af förf:: nu eller aldrig, Orsaken härtill kan de icke vara alldeles utan intresse, att något närmare åskådliggöra för dem, som kanhände ännu icke hafva fullt reda på huru det tillgår med sådana saker vid riksdagarna. . Ej nog att det prohibitiva landtbruksintresset sina leder kan mönstra nästan hela Bondeoch en del af Presteståndet, samt jemväl vanligen en pluralitet inom Riddarhuset. . Vid det tulltaxan behandlade bevillningsutskottets tillsättning, der detta intresse sålunda redan från nämnda stånd plägar hafva ett bestämdt öfvertag, förstärkes det ytterligare af en och annan ledamot från borgarståndet, som blifvit vald till riksdagsman enkom för att söka fasthålla prohibition eller förbudstullar på fabrikeoch industrialster, och om det aflöper hädanefter såsom hittills, så träffa desse representanter gerna öfverenskommelser med sina kamrater i utskottet, att votera höga afgifter på spanmål, kött, smör, ost, talg m. m. för att i sin ordning få deras röst för moisvarande förbudseller förbudstullskydd för fabrikater. Så har det händt hittills, och hvad hopp har man att det blifver annorlunda nu? Men i en så vidlyftig beskattningsgren som tulltaxan utgör, är det klart, att bevillningsutskottets arbete är nästan afgörande och svårt att genom beslut i stånden ändra till ein grund, emedan en så stor del af statsinkomsten beräknas derefter. Det enda sättet att bryta följden af en sådan sammansättning. eller allians, som den ifrågavarande vore, om konungen och hans regering, nitälskande för. att förskaffa den arbetande mängden en billig lefnadskostnad, redan ifrån början 1:t tillkännagifva sin vilja och sitt beslut, att i händelse tullafgifterna på landtmannaprodukter sättas höga, begagna den konungsliga rätten att nedsätta demi, ty i sådant fall vore bevillningsutskottet nödsakadt, att ställa sina beräkningar derefter. Men huru kan sådant väntag nu, då man icke sett någon skymt till en sådan afsigt från regeringens sida, och då för öfrigt chefen för finansdepartementet friherre Palmstjerna, som naturligtvis skulle framsti för ett dylikt system, sjelf hittills långt mers tillhört det motsatta, eller varit för de högs tullafgifterna på ländtmannavaror? Eller fin: nes väl det ringaste hopp för handen, att hr baron Palmstjerna nu på en gång skulle känns vig fattad af den ädla lusten att följa sir Robert Peels exempel i England? Visserligen sker nu för tiden mycket underligt, då ryktet till och med velst påstå, att skrifien Nu eller aldrig är författad af en man, som tillförene i många år varit en af prohibitisternes förnämste agenter och rådgilfvare utom riksdagen, och som således, hvad tullfrågan beträffar, ifrån en Saulus nu skulle blifvit en Paulus; men det kan ändock betviflas, buruvida till och med ett sådant exempel förslår att draga baron Palmstjerna med sig. Att äter genom pätryckning utifrån, d.v.s. från allmänhetens sida, verka någon rubbning i den prohibitiva riksdagspluralitetens egoism. dertill finnas här inga sådana kraftersom de, hvilka Cobden och Manchestermännen i England kunde föra i fält, och hvarmed de förberedde sir Robert Peels större reform. — Summan af allt detta är sålunda, att om det under, eller i trots af alla dessa förhållanden skulle lyckas att vid nu instundande riksdag åstadkomma en reform, som kunde föra oss åter till samma billighet i bezkattning på lifsförnödenheter m. m. som utmärker 1782 års tulltaxa, så skall allmänheten säkert med nöje och tacksamhet erkänna den väsendtliga andel deri,; som bör tillkomma förf. af skriften Nu eller aldrig genom de materialier som han deri framlagt, om ön hans förslag ej kan eller ens bör genomföras i dess helhet. Uti den positiva och praktiska delen af sit! arbete har förf. indelat de artiklar i afseende hvarå nedsättning i afgiften skulle komma ; fråga, uti fem klasser: Vegetabiliska ämnen, som inom landet produceras, nemligen spanmål af alla slag och humla; vegetabiliska ämnen som inom landet e produceras: socker, kaffe. ris och tobak; animaliska födoämnen: smör. ost, kött, fläsk, lefvande kreatur, lax, etrömming, sill, torkad fisk, äfvensom der tillägges salt; beklädnadsämnen: lin, ull, hudar och skinn; lysningsoch värmningsämnen: talg, oljor, ved. afseende på hvarje artikel upptages införselqvantiteten och derå belöpande tullafgifter de sista ären, hvarjemte förf. uppgjort en kalkyl, buru mycket konsumentens lefnadskostnad fördyrag genom alla dessa tullafgifter sammanräknade, hvilket belöper till en rätt betydlig summa på hvarje husbåll. Afvenså beräknas. bvad dessa varor draga uti de serskilda afgifterna till handelsoch sjöfartsfond, tolag. m. m. Likaså för utförseltullen af: vises bland landets produkter i metaller och trävaror. Derefter följer en tabell, upptagande den yrkade. specifika nedsättnivgen å de serskilds artiklarna. Deraf finner man att förf. vill all deleg borttaga införseltullen på kött, fläsk. smör, lefvande kreatur, lax, strömming, kabeljo, långor, torsk, salt, ull, hår, lin, buda och skinn, talg, ved, samt utförseltullen å trä: varor, äfvensom nedsättning förestås af os till 12 sk. per lisp., råsocker till 2 skill kaffe till 2 sk. 4 rst., tobaksblad till 4 sk.., 0. s. v. (mindre betydande artiklar förbigå vi för korthetens skull att upptaga). Den minskning som härigenom -skulle uppstå i tullinkomsten beräknar förf. till. 1,173,844 rdr; och som nögon ersättning för en så betydlig: uppoffring skulle beräknas åt staten, förezlår han att dertill. använda den inkomet, sem kan erhållas genom en. hög bränvintgbeskattning. Obe: räknadt den allmänna principen att afskaffc eller minska tullafgifterna på de vigtigaste nöd