Aftonbladet – 24 september 1853, sida 3

MURSIVE, RBVIMILDL VIURIT age båt mr AT ARIIGTe BLANDADE AMNEN. FRANSKA LITTERATUREN VID 1835 ÅRS EXPOSITION: De flesta bland våra läsare haga tvifvelsutan kunskap om det äfven i värt blåd flera gånger emtalsde förslaget att år 1855 i Paris öppna en stor industriexposition, i hvilken äfren frömmande nationer skola inbjudas att deltaga och hvilken följaktligen blir en ny verldsexposition: Mar har fallit på. den tanken att vid denna exposition äfven den franske litteraturen bör blifva representerad. Första ideen härtill framkastades för nägon tid sedan af den bekante författaren Jules Lecomte uti ett bref till Brässeltidningen sIndependance Belge och den har bland Pariserlitteratörsrna vunnit det deltagande att redan. en kommittå bildat sig för en förberedande undersökning af frågan. Debna kommitte består af följande känds och aktade författare: Leon Goazlan. Måry. Jules Sandeau. Alberic Second. Louis Lurine. Emile Augier. Arseae Houssaye. Paul Faucher. Fulgerce Girard. Feiix Mornand. Edmond Texier. Jules Lecomte. Vid den sammankomst som dessa herrar för nägra dagar sedan höllo, beslöts att bilda en ny kommitte som skall afgifra betänkande om såken; — att derpå åter sammanträda för att diskutera detta betänkande, samt slutligen uppmana litteratörerna att tillsätta den kommission som skall gå i författning om sjelfva ut-förandet. På den punkt saken sålunda kommit har sr Jules Lecomte funnit sig föranläten att i ofvannämnde tidning lemna en redogörelse för hvad som dlifrit tillgjoråt samt än en gäng framlägga grunddragen af sitt förslag. Men,, yttrar härvid hr Jules Lecomte, sunder bvad form skall den franska litteraturen kunna deltaga i detta stora tornerspel, i denna högtidliga exposition af alla civiltserande krafter, förenade till en storartad kongress ? slien är denna: pEn vald kommission skall bestämma på hvad sätt man skall sammanbrirga hundra de utmärktaste skriftställare. Dessa hundra skriftställare skolå författa en moaumentalbok. Denna besk skall till formatet vara stor som en tidning. Den skall vara tusen sidor tjock, tio sidor för hvarje skriftställsre. De behandlade ämnena skola föranledas af expositionen sjelf. Sålunda t. ex. hemtar den ena sin inspiration frän Ävgans avvändning och gör den till föremäl för ett kaldestycke; — en annan skall berätta den legend om detta tspisseriarbete föreställer, eller den histoiska tilidragelse som framställes af denna tafla; — lenne skall beskrifva en hänförande resas genom Je srakter, hvarifrån dessa aflägsna produkter komma; — n annan skall besjunga de gudomligheter eller de lödliga, hvilkas bild marmorn återgifrer; — denne författsre hemtar sin inspiration frän guldsmedsyrkets bländande arbeten; — denne andre skall, med anledaing af Lyons och Isdiens väfpader, för oss uppdraga. nodets historia; — äter en anuan skall för oss öppna: asturens innandömen, hvarifrån den menskliga verksamheten uppbemter jernet och stenkolen; — denne indre skall egna sitt ode ät de kufvade elenienterna; — denne gifra oss en lefvernesbeskrifning öfver den njelte, hvars bild vi skåda; — och denne slutligen besjurga de välljudande instrumienterna; — de goda priserna i Birmingham, Asiens rikedom, vapnen, parymerna, hvad vet jag; — och denne andre äter skall veskrifva industriens och jordbrukets machiner, kruknakareyrket, gjuteriet, basretiefen eller gruppen, uppfinningen, eller fulländningsn, han skall förherv:igå allt detta i sina verser, i sin prosa, hvär och p efter sitt gani eller sin talent, men säkerligen eggad af ådel tadan och stolt öfver sin medverkan vid eit verk utan like. Denna bok skall visa det yttersta af hvad typosrafisk lyx förmär ästadkomma. Framför hvarje kapitel, skall mästaren afteckna det besjungna, berättade, beskrifoa och frän sjelfra expositionen bemtade föremålet. De yppersta gravörer skola reproducera: det. Fotografien, so n redan uppnätt så förvänanderesultater, och sött för denna exposition helt visst skall lägga i dagen nya framsteg, skall lemna oss dessa hundra författares porträtter i spetsen för deras hundrade kapitel; och under bilden skall hän nedskrifva de sista raderna af artikeln eller skaldestycket, samt slutligen anbringa sin egenhändiga namn-teckning. Om den icke tryckes på pergament, skall den: dock tryckas på velinpergament med nya och enkom: gjutna stilar. Banden skola slutligen vara lysande; alla dessa förenade konster som skapa boken, skola aldrig tillförene ha frambragt något så skönt. Se der hvad vi önska åstadkomma. Se der den andel som litteraturen bör taga i denna täflingskamp. Och. denna bok skall snart spridas kring hela veriden, såsom en praktfull minnesvård öfver denna förständets högtid, stsom ett tidsmärke, såsom ett prof ; och längt härifrån, vare sig till tid eller rum, skall Iman en dag veta, att om Frankrike hade manufakturverk, grufvor, varf, verkstäder, gjuterier... så Ihade det äfven skolor, athenter, akademier, en lit-teratur med ett ord, hvilken, kallad att besjunga na-tionalrikedomenselementer, har qvarlemnat detta: spår, som skall blifva längt varaktigare än hvart och: ett af de solida Clementer af hvilka det hemtatsina inspirationer: ty jernet, stenen, tingen, sjelfva städerna, allt förintas... men tanken är evig: det gamla fAtben bar försvunnit frän jorden, men Iliaden qQvarlefeer alltid! å :