Aftonbladet – 24 september 1853, sida 1

verträffade Roland i den vördnad denne hyste för klingande namn och gamla familjer; och på detta lockbete fångade honom min far raed sådan skicklighet, att man lätt kunde se att om Austin Caxton hade varit metare, skulle han ha fått sin korg full för hvar dag, under golsken eller regn. Ni ser Balto, sade min far, i det han listigt började sina operationer, att dessa fiskar, så osjäliga ni än må anse dem, äro varelser mäktiga ett förnuftsslut; och om de såge att de, i förhållande till deras vänlighet mot mig, blefve bortsnappade af er, så skulle de sluta sig två och två tillsammans och afstå från min bekantskap. Är det hvad ni kellar ett förnuftigt slut, sir? sade Bolt; min sann, det finns många förnuftiga menniskor som ej äro hölfen så klokal, Menniskana, sverade min far tankfullt, är ett mindre förnuftigt djur än många varelser som i allmänhet anses vara henne: underlägsna. Ja, låt endast en af dessa Cyprinider, med sitt fina logiska sinne, se att om hans medfiskar äta bröd, de plötsligen ryckas bort ur deras element och försvinna för alltid; och om ni än smulade sönder en fjerdedels bulle, skulle han med klok förnöjsamhet svänga stjerten åt er. Omp, sade min far liksom för sig sjelf, sjag varit mäktig så goda förnuftsslut som dessa fjälliga logici, skulle jag aldrig ha sväljt den krok som — hm! — Men, mit Bolt, föratt återkomma till Cypriniderna. ,Hvad är det för ett besynnerligt namn ni ger dem, sir, förutom karp?s frågade Bolt. Cyprinider, en familj af sektionen Malacoptergii Abdominales, svarade mr Caxton; deras tänder likna närmast Pharyngeerna, och deras greniga streckar äro endast utmärkelsetecken från vanliga glupska fiskar. Sir, sade Bolt, i det han betraktade fiskdammen, om jag: hade vetat att de hade tillhört en så vigtig familj, är jag säker på att jag skulle ha bebandiat dem med mer aktning. De tillhöra en mycket gammal familj, och nedsatte sig i England redan i fjortonde år