Aftonbladet – 20 september 1853, sida 2

I Hvad de öfriga uppgifterna i brefvet angår, hvilka hr Andråe synes vilja förklara grundlösa, få vi åberopa Gottiands läns tidnings framställning af samma händelser och erinra att vi, innan artikeln infördes i värt blad, hade mottagit skrifiligt intyg af trovärdig person, att ingenting i artikeln förekom, som icke var enligt med det sanna förhållandet, — I anseende till kolerans utbrott inom riket ha yiterligare följande marknader blifvit inställde: i Nora utsatt den 30 September; i Nysäter, Skogs och Ombergsheden innevarande månad samt Arvika, Christinehamn och Carlstad, Oktober mänad; alla marknaderna inom Hallands län, hvilka äre utsatta under September och Oktober månader, samt inom Kalmare län: i Döderhultsvik, Figeholm och Ed i September; och i Algutsrum, Kalmar; Gamlebyn, Gärdspänga, Mönsteräs; Mörbylänga, Rännareslätten, Westervikoch Wimmerby i Oktober månad. i— Konsertmästaren. Berwald, som i dessa dagar. hemkommit från Paris, medför, enligt. P. T., till hofgapellets pensionskassa, för att. i denna inrättnings lokal uppsättas, ett porträtt af stiftaren, h. exe. hr grefve G. Löwenbjelm, och af denne sjelt föräradt. — Skånska telegrafen meddelar följande exempel på de olagligheter, hvartill det vanvettiga . spärrningsraseriet i provinserna så ofta föranleder : En fattig men ordentlig mälaregesäll, G—n härifrän staden, infann sig för kort tid sedan i Abhlstads socken för att af en äbo derstädesinfordra genom : arbete förtjente 30 rdrrgs; välbehöfliga, emedan både mälaren sjelf och :hans--hustru och barn hotades af en fordringsegare som icke ville vänta längre. I stället för att genom nägot generalförsigtighetsmätts kasta penningarne till fordringsegaren, befanns det vara i-allta--hänseenden tjenligare att kasta honom sjelf i ett häktelse som kallades: karantän, utan att trägå efter-huruvida-han ville underkasta sig densamma. Dessutom pälades honom såsom -plikt för det han inkommit i socknen 10 rdr rgs. För hans bespisning inom karantän :debiterades han 19 rdr och de af hans fordran äterstäende-10rdr uttogos för vakthållo:ngen.: Först efter förnyade böneskrifter till pastorsembetet beviljades det fängen att under bevakning hemta frisk luft ä kyrkogården. Bäde man och hustru hafva med tårar i ögonen försäkrat att förhällåndet är sädant som berättadt är. — Ystads tidning .skrifver om samma ämne följande: Spärrningsoch kårantänsraseriet i socknarne här omkring fortfar på ett sätt, som hotar kullkasta all Hag och ordning; man tyckes icke mera känna till nägra andra auktoriteter äv sundhetsnämnderne, och dessas oförskämda tilltag blifva, i samma män som Ide högre auktoriteterna blunda: dervid, allt: mer ock mer djerfva: gg En konstförvåndt från:-detta boktryckeri, som förliden fredag till fots begaf sig ä väg till Carlskrona, Tdit han var -förskrifven, kunde med möda framtränga till-Tranäs, en by belägen 2,; mil härifrän; men här förvägrades honom all vidare framkomst; så vida han icke ville påkosta sig skjutshästar, ty till fots fick ingen Ystadsbo, enligt sundhetsnämndens förordnande, färdas genom byn. Mannen mäste således med -oförrättadt ärende återvända;hit. v — :Frossa: ochskolera. --I danska tidningen F2edrelandet förekommer för den 13. en liten ganska märklig artikel angäende den sä kallade Vestsällandska frossfebern, som är 1831 grasserade i Sälland, medan koleran den gängen gick Danmark förbi. Denna sjukdom ensögs icke vara af någon sädan naItur att landet derför borde karantäniseras, cerneras, chloriseras eller dylikt; den var ocksä i sig sjelf icke af de mest dödande; emellertid borttog den icke mindre än 4235 personer (dervid särskildt bör märkas att Köpenhamn var alldeles förskönadt från sjukdomen); insjuknade lågo i sammå farsot 69,161 personer. I sanning en nägot argare skala än kolerans, men — det rysliga namnet saknades: — Några aktningsvärda personer iSandbaron hafva meddelat redaktionen några iakttagelser öfver luftens och vattnets beskeffenhet under det kolerasjukdomen derstädes. varit gångbar, hvilka väl förtjena att komma till allmänhetens kännedom: Dessa iakttagelser äro isynnerhet följande : Att ifrän och med farsotens utbrott; hvarken -sim eller sparffoglar varit synliga vid vära stränder, hvilket förhällande upphört sedan sjukdomen -antagit en mildare form. OÖaktädt vinden nästan beständigt varit nordlig, hafra likväl flera frän sjön hit amände skeppare beklagat . sig öfver den däliga beskaftenbeten af härvarande atmosfer, som de funnit skämd och liksom illaluktande. Samma anmärkning har äfven blifvit gjord af lotsarne, som efter förrättad loisaing från sjön hit äterkommit. Att under kolerans Härjande dricksvattnet baft en egen vidrig bismak: er Att ankorosx ej kunde förmäs att qvarstadaa irjin, utan visade en stor rädsla och afsky för vattnetsamt höllo sig beständigt på laudet. Att, ehuru det varit det ypperligaste fiskväder, härvarande fiskare under epidemien knappt fått nägon fisk, ithy fisken, isyanerhet fluadrorna, nällit sig ovanlligt på djupet. SN — Redaktionen hör från ett okändt fruntimmer mottagit följande skrifvelse, som den gör sig ett nöje af att meddela, och hoppas att det lika välvilliga som kloka och praktiska Iförslag deri framlägges måtte skynsamt komma till utförande: Till mina medsystrar i denna hufvudstad vägar undertecknad vända sig med följande fråga: Männe icke äfven vi, dä under denna jemrens tid alla män uti lyckligare samhällsvilkor göra sä stora uppoftringar för att lindra nöden, böra skynda den lidande till undsättning, i hvad vi bäst förmå och förstå? JEdra ädla bjertan, jag känner det lifligt, äro färdiga att påförsta vink ila till den olyckliges hjelp, blott man kan göra er ett förståndigt förslag, det är ädelt välgörande i sina följder och ej inveckladt att verkställa. Se här ett. 3 mägen sjelfva pröfva det. Jag vågar föreslå att hufvudstadensilyckligare lottade fruntimmer mätte förena sig i ett Sällskap för modersuppsigt öfver de genom koleran faderoch moderlösa blifna fattigare barnen, hvilka af de gjorda sammanskotten komma att underhållas och uppfostras. Hvar och en af sällskapets ledamöter skulle uppgilva de hushäll bland: den lägre folkklassen, som hon visste vara passande och benägna att emottaga ett ellex jr EE TTT a re ra rr rg vn ms eststal på samma sätt som Ludvig XIV pläel gade göra till en landtadelsman — omsorgsfulit