Aftonbladet – 20 september 1853, sida 1

POR NOLS, äcc 20 September, De flesta sf våra lösaripnor betrakta förmodligen tidehvarfvets stora mekaniska uppisningar med likgiltighetens eiler på sin höjd den ointresserade. nyfikephetens. ögon,. och nänga af dem torde väl dela vissa af våra itatsmäns skräck för de stygga, rökiga och orosaiska maschinerna, hvilken hr Rääfi Småand en gåog så välljudande uttalade på vårt riddarbur. En nppfivning ör emellertid: gjord, som kommer att inom kort göra en fuliständig revolntios i det qviuliga könets ställning, nemligen symaschinen. Vi hafva den väl icke sunu hos oss, men väl i grannländerna, och dess lätta användning, dess behändiga form och dess billiga pris. skall. förmodligen snart öra den äfsen bos -oss och derigenom verka här såsom annorstädes en stor förändring i våra sociala förhållanden. Det är maschinuppfinningens stora moraliska uppgift att taga ifrån. menniskan det grofva mekaniska trälarbetet, som den tanklösa maschinen utför ojemuförligt bätire och snabbare, samt följaktligen ojemnförligt billigare än den lefvande arbeteren, för ait lemne menniskan tid och krafter. tillmenskligare och Mera förädlsnde arbeten. Ty om också ånsan tar hela åkerbriuket på sina skuldror, plöjer, dikar, gräfver, sår och skördar, såsom Mechis nya measchin i Amerika, och symaschinen ter näler ur husmödrarnes och döttrarnes händer, så gkall ändå arbete nog återstå för både män och qvinnor, sådant scbete som icke kan sörassaf maschiner, .men som bättre passar förnuftiga menniskor än det enformiga och orutaliserande trälandet vid arbeten, som endast fordra kraftutöfning men ingen. eftertanka. NE Inrättandet af ångslupar börjar småningom uttränga våra vefoch roddbåtar, och om tio år skall det kaneke vära em saga att mensklig och dertill qvinlig kraft användts till det tyngsta och mest djuriska af alla arbeten, det att ; föreställa en rmaschin. Sedan ångan åtagit sig.ai beqvämare, hastigare och billigare förflytta Stockholmsboerne till och ifrån sina landsällen, skola alia våra dalkullor blifva tvungna att söka annan sysselsältning, bvilken de visserligen icke skola sakna, vare sig i förökadt trädgårdsarbete eller andra saker; men vi skola dermed hafva gjort ett stort steg i civilisation, och resande engelsmän och amerikanare skola ej längre kunna. göra 0zs den rättvisa förebråelsen att förnedra det qvinöga könet med de gröfsta arbetena, hvilket alitid är bevis. på en ofullkomlig hyfsning, ty i alla civiliserade länder är qvinnan fri och aktad, men i alla barbariska länder är qvinnan träl. ; Då vi från början vände oss till våra lissrinnor, kunde det ej vara vår mening att fulia dem besvärlig med några filosoferingar öfver maschinens förbållande till civilisationen, icke heller att förskräcka dem med några tekniska uppgifter om symaschinen, som engång lärer taga ifrån många af.dem sitt arbete. Menvi hade föreställt oss att det skulle roa den tänkande-delen bland dem att se, huru deras systrar i andra civiliserade länder betrakta den uppfinning, som ovilkorligen måste åstadkomma en stor brytning i det, qvinliga könets sociala vilkor. Vi finna i.en af sista postens engelska tidningar en insänd artikel om -symaschiner, undertecknad sAn Englishwoman LTL SALT DROG TTT VLT VETE NN DENS LETA