Aftonbladet – 17 september 1853, sida 2

Utlänt denna dag . . . . -50,970: — — Utestående län 4,897,552: 41. 1. Fonden för publika papper. Utestäende län den 1 Sept. . . 119,620: 37. 3. Influtne kapital-afbetalningar : . 3,300: — — Sgr 116,320: 37. 3. Utlänt denna dag oo. . . . 23,30 — — Utestående län 139,620: 37. 3. Handelsoch närings-diskonten. Utlåningsräkningen. Utestående län den 1 Sept. . . 1,248,498: 42. 3. Influtse kapital-sfbetalningar . . — 35,000: — — : Sgr 1,213,498: 42. 3. Uti2nt denna dag oo. . . . . 47,600: — — Utestäende lån 1,281,098: 42. 3. Räkningen öfver diskonterade verxlar. Utestäende den 1 Sept. . . . 474,684: 43. 2, Inbetalningar oc Cocos sc . . 18,804: 10. — Sgr 455,880: 33. 2. Bifailna diskomteringar . . . . 32,987: 30. 9. Utestäende 488,868: 15. 11. Kassa-kreditiv-rörelsen. Utestäende den 1 Sept. . . . . 537,647: 30. — Inbetalnicgar under veckan . . . 73,510: — — Sgr 464,137: 30. — Uttagningar under veckan . . . 37,790: — — Utestäende 537,027: 30. — Väntningstiden i sllmänna diskonten en å två veckor. Den 10 Sept. var: Bankens utelöpande sedlar och invisningar mm. m. . . . 424 698,259: 35. 10. Bebällning, tillhörande allmänna verk och inrättningar, samt bolag och enskilde personer . . 5,944,614: 38. 11. Bankens guldoch silfvertillgäng, förvandlad i silfver . . . . 5,927,300: 47. 8. eller i rdr bko . . . . 15,806,135: 47. 1. HETA AT ATT Sr Försök till svar på en fråga i Aftonbladet för den 14 September, rörande chefen för finansdepartementet friherre Palmstjerna. Till Redaktionen! Aftonbladet för den 14 dennes hade ur Götheborgs Handelsoch Sjöfartstidning reproducerat en artikel med följande öfverskrift: Huru länge ämnar finansministern frih. Palmstjerna dröja med att bringa till verkställighet Kgl. M:ts och Rikets Ständers beslut rörande ändring i sättet för de indelia räntornas och kronotiondens utgö-rande? Jemte en kort framställning om innehållet af nysgnämnda beslut och om sakens för de skaitdragande räntegifvarne maktpåliggande beskaffenbet, innehåller Handelstidningens i Aftonbladet aftryckta artikel en tillrättavisning emot nuvarande chefen för finansdepartementet, för hans underlåtenhet att i mer än två år dröja med beslutets verkställighet — hvartill för öfrigt ej synes fordras mer än ett enkelt kungörande deraf — och artikelns förf. bar deri sett ett trots både emot Konungen och Rikets Ständer, knappast ägande ett motstycke i vär historia, samt ett exempel på sden hölsstaärrighet en resktionär minister kunnat ännu i 19:de århundradet uti ett land omed konstitutionel styrelse, ådagalägga.s Är det tillåtet att med anledning häraf få framställa tili den obekante författaren af Handeltidningens artikel några anmärkningar? Undertecknad instämmer till alla delar i författarens tanka såväl om sjelfva saken som angående det i sig sjelf anmärkningsvärda och om man så vill, jemväl straffvärda i uraktlåtenheten eller motviljan hos en departementschef, att ej befordra till verkställighet ett Konungs och Ständers beslut, som tillhör barns bandläggning. Det är blott ett par uttryck i de reflexioner, hvartill författaren deraf funnit sig föranledd, som kommit mig att begära ordet. Författaren finner det oerhördt, att en reaktionär minister, ännu i nittonde århundradets kan göra sig skyldig till en sådan halsstarrighet som det ifrågavarande raålete behandling utvisar, eller med andra ord, anser att frih. Palmstjernas förfarande härutinnan en gång skall citeras sågom ett exempels. Detta låter ingaiunda illa, men tyckes likasom utvisa en tanka hos författaren, att utöfning af godtycket eller trots och-egenmäktighet vore någonting ovanligt eller nytt hos ministrar i nittonde århundradet. Med all respekt för detta högtärade årbundrade tycker jag tvertom att detsamma företer massor af bevis på godtycke, trots, tyrannioch rolöshet, som svårligen i något ärhundrade kunnat öfverträffas, och som, i fall man följer den konstitutionella idden, måste ligga deihvarje lånd rådande ministrarna till last, eller hvem nnars? Är det kanske författarens i Hanlelstidningen mening, att detta verkliga infernum af väldets, svekets, lögnens och hyckeriets sammansvärjning emot sann mensklighet och frihet, hvars blodröda inskrift finnes på le flesta blad af historien för alla länder och alla perioder af detta århundrade, ifrån den Franska restaurationens, dessa prevotaldomstoars och dess sreaktionära, ministrars och kamfärs bödelsidrötter, de Spanska Bourbonernås smutsiga och fega förräderi vid samma pesriod, samt sednare utmärker Nea els och Osterikes politiska sjagterier, alla andra förföljelser, förtryck och reaktionära ministert.llgöranden . utt förtiga, ända upp i det allt öfverträffande tyssland — vill man skrifva allt detta icke på Ministrarnas utan på furstarnas egen räkNing, så må det vara, men detta blir icke konstitutioneit. ä Man Pr tt RR RR LITT al AR