Aftonbladet – 16 september 1853, sida 3

I VESSeER ME BERMA epPRVEUAt Ve LE forint Id YAUULA slrens steg ibland den resliga urskogen, och I hvilket underfullt land Amerika ändå är. Niagara fall plägar hvarje år skörda någre menniskolif. Trenne veckor efter mitt besök vid fallen, tilldrog sig ock der en upprörande olyckshändelse, 1 detatt tre män d. 19 Juli fördes öfver katarakten och sönderslogos i ttycken. Enligt berättelserna i tidningarna bade .de kommit nerför floden med: en färjebåt samt varit öfverlastade med starka drycker. Vid färjan hade de fästat en mindre båt, uti hvilken de förmodas hafva Jaggt sig att sofva. Emellertid hade båten skiljt sig ifrån färjan och drefs med en förfärlig hastighet till fallen. Två af männen, Andrew Hanneman och en utlänning, blefvo med ens slungade öfver det forsande fallei; men den tredje, Joseph Able, fattade om en stubbe och gom gig der under yttersta ansträngning i 20 timmar. På stranden uppstod den lifligaste rörelse; men ingen hjelp kunde förskaffas, emedan ingen ufbåt fanns der till hands och alla andra båtar kantrade och sjönko, så fort de nådde forssarna. Det lyckades dock att flotta en låda med förfrisktingar till honom, och en lifräddningsbåt -efterskickades från Buffalo. Men -I denna befanns vara för lätt samt sjönk genast -loch fördes öfver forssarna. Slutligen lyckades man att föra en timmerflotta till. honor, uppå hvilken han uppsteg, för att afbida ankomsten -Jaf en annan hfbåt. Denna kom, och han var ljust färdig att hoppa uti, då båten i det samma Elatötte till flottan, hvilket kom honom att falla i Pl vattnet, som ryckte honom bort uti forssarna. SI Han försökte nu att simma till en liten holme, I I men förmådde ej uppnå den. Slutligen, när sIhan såg allt hopp ute, reste han sig upp utur ) a po Fa ta TR ok Oh AR 3 bd Je AE GGR TR i NR Ve oe vattnet till sin fulla höjd, gaf till ett förskräckligt skri, svängde vildt sina armar, fördes utföre branten och försvann — ett varnande exempel af dryckenskapens följder. Med intryck, som skola följa mig genom H lifvet, Jlemnade jag Niagara den 22 Juni och ;lvar äter efter en timme i Buffalo. Derifrån fortsattes. resan på jernväg till Albany vid Hudsonfloden, dit :vi anlände följande natt. Det landskap, hvarigenom denna väg löper, är utomordentligt intagande, och man far nästan. genom en oafbruten sträcka afstörre och mindre städer. Bland dem må märkas Batavia, en ganska vacker och vidt utlagd stad, .Jmed omkring 6000 invånare. Churchville är : en liten: köping eller by, hvilken har sitt namn Jaf af sina många kyrkor. Hvad, fem kyrkor Tför en.så liten plats ! utropade, jag förvånad .Jnär ångtränem gjorde halt vid denna by: Rochester, beläget vid Geneseefloden, en svensk mil från desa utlopp i Ontario, är, liksom ) Buffalo, ett skogens barn och kan tjena såsom ett nytt bevis uppå, hvilka resourser Amerika bär i sitt sköte och hvilken anda lifvar dess folk. Staden låg, såsom ett nytt Babylon, så lvidt utsträckt på slätten, att ändock vi foro derigenom med ångvagnens hastighet, den Idock aldrig syntes taga någon ända. Och likväl var ingen. plats öde, utan hus och trädgårdar syntes omvexla med hvarandra i oändlighet. För fyratio år sedan var den plats, hvaruppå Rochester nu står, en sumpig, ohel-Isosam vildmark samt ett älsklingstillhåll för vilda djur; och den förste nybyggare, som då förat hade att göra en öppning uti den tjocka ) jurskogen, måste länge strida med en envis björn, som förstörde -hans lilla sädestäppa. Staden bar sitt namn af en tapper patriot från den amerikanska revolutionstiden vid nation ti Natbanael Rochester, hvilken år 1812 i komIpani med tvenne andra här köpte en jordlott af 100 acres till grundläggande af en stad som Iakulle böra hans namn. Af denna jordlott bar nu blifvit en rik och blömstrande: stad a! 140,000 invånare med ett åf de mest römantirka Högen. Geneseefloden bildar här ett vattenfall Jaf 340 fots höjd, och längsefter forssarna äro lanlagda en stor mängd qvarnar, dit Hela GeIneseedalen, det omkringliggande landet samt flera af de vestra staterna. sända: sitt hvete för att förvandlas till mjöl. Denna stora vattenkraft äfvensom Eriekanal, hvilken går härigenom, har man att tillskrifya Rochesters välstånd samt utomordentligt hastiga tillväxt. — IBland öfriga städer, som passerades, må blott nämnas Auburn med 12,00 invånare, Syracuse Imed 28,000, Roms med -7000:och Utica med 119 000 invånare. I Aibany är butyudstaden för staten. Newyork, Toch baren folkmängd af 60.000 innevånare. Denna stad är värdig att vara hutvudstad för Iden folkrikaste och mäktigaste stat i unionen. Vackert belägen vid vestra stranden af-dep majestätiska Hudsorffloden, har den ett gammalt och vördnadsbjudande utseende, och är reguliärt och tätt byggd. -I Albany lemnade jag jernbanan och steg om bord på ettraf-de : många flytande pälatser, som dagligen fara uppToch nerföre floden. häremellansoch : Newyork. . Man hade sagt mig, att Hudson vardervack: lraste flöd i verlden, och ehuru jag ej sett ;j många floder, är jag dock böjd satt under: 1 skrifva detta omdöme. En så-rik mångfald .Jaf pittoreska och sublima vuer, som presen: terade tig under färden på denna flod ifrån jAlbany till. Newyork, hade jag aldrigskunnat I föreställa röig. Flodstränderna, merendels sakta uppåt sluttande, utbredde för ögat en nästan oupphbörligsträcka af vackra odlade fält; trädgårdar, villor, byar och-städer. Än åter höjde ;Isig-på båda sidor om flöden; stundom på nära häll, stundom långt i fjerran höga med löfskog beklädda berg, mellan hvilka syntes öppna -Jodlade dalar sträckande sig ända nedtill: floIden. Trakten emellan Newbury och Peekshill lär isynnerhet högst romantisk. Der höjassig omedelbart på ömse sidor af floden, höga, branta, grönklädda berg, hvilka med sina rötIter ofta synas uppstiga midt utur floden. Ifrån Peeksbhill till Piermont utvidgar sig åter floden till 1, svensk mils vidd och man kommer såsom utur ett trångt pass ut på öppna fältet. Under hela vägen ifrån Albany och hit såg man Hudson-jernväg slingrande siglängs efter tfiodens östra strand, än bruten midt igenom j