Aftonbladet – 12 september 1853, sida 1

STOCKHOLM, den i2 September. Vi fortsätta och afsluta i dag från lörsdagsbladet br Layards föredrag i engelska underhuset d. 16 Augusti i afseende på den orientaliska frågan: Jag ämnar ej utledsna huset med alla meddelanden mellan ryska ambassadören och turkiska ministern, utan vill blott säga att den not han dagen före sin afresa lemnade och i hvilken ban gör en ätskilnad mellan den östra ortodoxa kyrkans rent andliga rättigheter -och kleresiets öfriga rättigheter, privilegier och immuniteter, innehåller hulvudknuten af hela frägan. Rysslands stora ändamål är att tillintetgöra den anda af religiöst och politiskt oberoende som på sed nare tiden yppats blaånd Portens kristna undersåter, Och bäruti har det i hög grad, om icke alldeles, lyckats. Detta leder mig till att yttra några få ord om ett förslag, med hvilket vissa partier här i landet och ännorstädes bemöda sig att göra den engelska allmänbeten förtrogen — nemligen upprättandet af hvad an kallat ett grekiskt kejsaredöme i Konstanticopel: ag tror att, ätven om inga politiska hinder mötte etta förslag, det dock är grundadt på en fullkomligt lsk princip. Jag vill i första rummet påminna buet att den verkligt grekiska befolkningen i europeiåka Turkiet är ganska obetydlig om den jemföres med Portens öfriga kristoa undersäter. De ötverstiga till antalet säkerligen icke 2,000,000, om de ens uppgå till 1,750,000. Den grekiska bef:lkningen är till det mesta inskränkt till pro insen Thessalien; j öfrigt är den spridd öfver landet i mindre samhällen bland slavoner och bulgarer, hvilka ntgöra eurdpeiska Turkiets rent kristna befolkning. Dessa folkstammar tala ej grekiska. De betrakta grekerna med stor afumdsjuka, och under ärstal hafva de blif vit. uppeggade att afbryta all förbindelse med dem saint icke vidare för sitt kleresi mottaga prester af grekiska nationen. Servierna, dem jag betraktar säsom-kärnan för den södra afdelningen af slaviska folkstammen, häfva gjort sig helt och hållet oberoende af den grekiska patriarken i Konstantinojel samt sjelfva utsett sig en patriark i hans ställe. Om vi bilda ett grekiskt kejsardöme, som det blifvit kalladt, så skulle detsamma som hände i 15:e seklet äfven nu oundvikligen inträffa. Byzantinska väldet föll ett lätt ofter för turkarne, emedan det var sammansatt af ätskilliga fiendtliga och motsatta racer — slavoner, buleg och greker — samma racer som ännu befolka et europeiska Turkiet. (Hör, hör.) Genom att bringa grekerna till väldet i Konstantinopel skulle vi kasta hela Turkiet i händerna på Ryssland (hör, hör) och omöjliggöra ett blifvande oberoende för hvarje krister stam som kunde vata bestämd att hädanefter besitta Turkiets europeiska provinser. (Hör, hör.) Utomdess är tillståndet inom det modernå grekiska konungariket i detta fall ingalunda uppmuntrande. Ätmisstone borde deita konungarike nu blifva oss en varning. (Hör, hör.) I min tanke skulle för närvaranie en grekisk styrelse i Konstantinopel verka mera hinderligt än en turkisk för spridande af civilisation och frihet. (Hör, hör.) Den grekiska kyrkan är i grunden en ofördragsam och förföljande kyrka. Jag beböfver väl knappast päminna buset om förföljelsen mot katolikerna i Po. len och mot de protestantiska missionärerna och sam. funden i Georgien; ej heller derom att i grekernas 8. k. fria kyrkoförfattning. den första artikeln förbjuder affall. (Hör, hör.) Och icke bör man heller för. glömma händelsen med Don Pacifico, den ädle lor.