Aftonbladet – 10 september 1853, sida 2

LITTERATUR. Hvad man ser och hvad man icke ser, eller statshushållningsläran i sammandrag aj F. Bastiat; öfversättning från franskan af T. B. Stockholm 1853. A. Bonniers förlag. Pris 24 sk. bko. Bland dem som i Frankrike förfäktat mera sunda och frisinnade. ävigter i ekonomi och handelg!agstiftning, intsger Fredrik Bastiat et! ärofullt rum. Mam kan med en viss rätt kalla honom Frankrikes Cobden. Han var liksom dena engelske frihandelskämpen. avtodidakt; egnanide sig åt en praktisk verksamhet, samlade han under en läng följd af år en massa af kunskaper och observationer, och började först i ena mera framskriden ålder meddela resultaterna af sin anudes mångåriga wödoramma arbeten; liksom Cobden var han outtröttlig i kampen för den fria utvecklingen emo: skyddssystemet, och om han icke egde denes eld och emergiska kraft såsom talare, så öfverträftade ban hozom deremot långt i förmågan af populärt vetexskaplig frastöllming samt enkel, skarp och bindande bevisning, Det var också dem engelska ligan mot spanmålslagarne, som först gaf väckelse åt Bastia att fatta pennan och framträda på den all. männa diskussionens fält. Han skrefefter et besök i England 1844 en artikel, som han in sände till sJournal des Economistesa, hvilke: väckte. ett stort uppssende och ailmäs beundran,. samt föranledde honor att lecna sine landtliga sysselsättningar och fiytta till Paris. der han snart utgaf dea förata serien al pSo. phismes economiques och blef en af stöcje pelarne i ;Societe des Economistes. Bastiat blef i Paris den .outtröttligaste och oegennyttigaste bland förfäktarne af frihan dein och den nyare statsekonomiens grund gattser. I 6 år arbetade han här med en nä stan. feberaktig verksamhet; han kände oci visste väl, att denna öfveransträngning va dödande för honom, men han tvekade icke att, medveten om vigten af sin kallelse, offri allt för sitt verk. På samma gång han ut arbetade större afhandlingar för Journal de Economistes, hvilka ega ett oförgängligt värde Fra SR ÅR ed le