po VANA Kene Ale ee ee 0 AS älejvvr: IC: Behällning, tillhörande änna verk och inrättningar, samt boJag och enskilde personer . . 6,083,328: 6. 9. l Bankens guldoch silfvertillgång, förvandlad i vilfver . . . . 5,936,502: eller I rdr bko . . ss eo 15,830,672: w AA Ållmäana Barnhuset, (Ur Stockholms Dagblad.) Ur den myoket utförliga berättelse, som direktionen öfver Allmänna Barnhuset till Kongl. Maj:t afgifvrit, rörande barnhusets förvaltaing under 1852, få vi meddela nedanstående sammandragaa uppgifter, som visa att denna vigtiga barmhörtighetsinrättning på en ammärkningsvärdt kort tid blifvit upphjelpt ur detsvåra ekonomiska bryderi, hvari den var försatt genom en föregående, mähända migdre omtänksam förvaltning. Till en början redogör berättelsen för 1851 ärs ekonomiska stälining på grund af samma ärs hufvud bok, hvilken ieke var fullständigt afslutaddå berä:telsen för det äret afgafs. Enligt denuna redogörelse utgjorde tillgångarne vid 1851 års början 604,192: 37. 1. oeh vid slutet af äret 663,012: 17. 1., samt skulderna vid d:o 79,505: 16. 7., så att behällna tillgäsgarne vid ärets siut uppgiogo till 583,507 rdr 6 rst. och följaktligen hade under äret minskats med 20,685: 36. 7. — en minskning, som hade uppkommit derigenom att utgifterna bestego sig till 119,559: 37: 6., men inkomsterna blott utgjorde 98,874:— 11. Hirzid bör gock märkas, att uti nämnde bristsumma inberåknas en post ä 5,014: 13. 9., som utgör !3,, delar af de under äret influtaa afgifterna för inlösta barn och som direktionen, genom ett särskildt beslut, förklarat böra anses såsom skuld och upptagas uader rubrik eaf bafsatte medel, enär barnhuset är pligtigt att för den erhällna inlösningsafgiften underhålla barnet i 14 ärs tid. Fräånräknas nu detta belopp, som annars hade ökat inkomstsumman, så uppgår bristen egentligen till blott omkring 15,600 rdr, och understiger således betydligt den brist som direktionen, då i början af är 1851; uti en skrifvelse till Kongl. M:t fråga väcktes om statsanslag, beräknade för åren 1851 och de två följande ären till 39,466: 13. 1. årligen. Derefter redovisas för 1852 ärs räkenskapsförhällanden, som äro i ännu högre grad gynnsamma. Vid årets början utgjorda tillgångarne, efter afdrag a! skulderna, såsom förut är nämndt, 583,507: 6., och vid slutet af året uppgiogo tillgångarre till 666;000: ji4. 2., samt skulderna till 85,904: 17. 10., hvadas behällna tillgångarne då utgjorde 580,095: 44. 4., och således under fret blifvit minskade med endast 3,4l1: 4. 2., eller skilnaden mellan utgifterna, sor hade utgjort 94,004: 17. 4., och inkomsterna, som Lestego sig till blott 90,593: 13. 2. Men dä bland utgifterna voro, likasom 1851, beräknade. !3,,:delar af ärets inlösningsafgifter eller. 9,062: 41. 2., och detta belopp annars hade bordt tilläggas inkomstsumman, så fanns egentligen ingen brist, utan i stället ett öfverskott af omkring 5,600 rdr. Om likväl då ofvan angifna 3,411: 4. 2. skola anses såsom brist, sä är denna i allt fall — heter det i berättelsen — jemförelsevis af ringa betydenhet, enär den undertiger med omkring 36,000 rdr det frliga deficit som uti direktionens förrberörde und. skrifvelse beräknades för åren 1851—1853 samt med omkring 17,000 det för förstnämnde är i verkligheten befintliga. Detta fördelaktiga förhällande — säger berättelsen vidare — har sin grund deruti, att utgifterna, som i ärets stat kalkylerades till 109,437 rdr 4 sk., med icke mindre än omkring 15,500 rdr gått under detta belopp — en följd äter dels af den omständigheten att de underhållstagande barnems antal i staten beräknades högre än det vid en sedermera företagen neggrannare revision af rullorna visat sig vara, hvarigenom kostnaderna för utomhus värdade barn, som efterdenna beräkning antogos kKorma att: utgöra 67,398: rdr, bestigit sig till blott 55,581: 2. 1., dels äfven af tillvägabragta besparingar; ä vissa andra utgiftstitlar, förnämligast ä den för ved med ljus och olja samt för gaslysning, af hvilka dem förra, kalkylerad till 2,600 rdr, icke uppgått till mer än 1,631 rdr 6 sk., och den sednare, förslagsvis uppta gen till 1000 rdr, endast erfordrat 654 rdr 12 sk., 0. 8. VY. Antalet af underhållstagarde barn utom Barrhuset uppgafs i 1851 ärs berättvise vara vid samma ärs slut 2,944; men efter den under är 1852 företagna sorgfålligare granskningen af det s. k. rullverket och se dan dervid ätskilliga sådana underhällstagare afräk nats, för hvilka underhåll under en längretid ej blifvit utteget, uppgiek da utom Barnhuset vårdade barnens antal vid 1852 års början till 2,890, af hvilka 2,587 voro sådana som blifvit intagna i Barnhuset och sedermera derifrän utlemnade, samt 303, som före det nu gällande reglementet fätt sig tillagdt understöd för viss kortare tid, utan att förut hafva varit i Barnhuset intagna. Under året hade till de förra komnmait ytterligare utackorderade 289, hvaremot afgätt 436, så att de i denna kategori qvarvarande vid 1852 ärs slut utgjorde 2,440; och frän de i sedcare kategorien hade afgått 71, så att i den qvarvoro 232, och besteg sig således hela antalet qvarvarande utom Barnhuset vid slutet af är 1852 till 2,672. Af de: 289, som under äret blifvit utlemnade från Barnhuset, hade 233 utgått i hufvudstaden och närbelägna län samt 56 till aflägsnars orter. Såsom orsak till det i sednare hänseendet inskränkta antalet uppgifves att de reqvisitioner som ingingo fråm aflägsnare orter till största delen lydde ä fliekebarn under 6 år, hvarpå ej fanns tillräcklig tillgång, och detta förhällände med valet af barn förklaras äter af det tidigare gagn fosterföräldrarme vanligen kunna hermta af en flleka än af gossen. För att emellertid söka befrämja uttagningen af äldre gossar, hvarigenom både Barnhuset i financielt afseende vinner och dessas egen fraratid bättra tillgodoses, har direktionen i är på försök bestämt ett mindre premium åt de personer i aflågsnare orter, som uttaga gossar öfrer 6 års ålder. Den, med stöd af nya reglementet, från 1851 ärs början inträdda välbetänkta anordaingen, att foster: lönerna för de i närmare län utackorderade barn, säsöm förut länge skett med fosterbjelpen för barnen i aflägsnare län, utdelas genom presterskapet, hvarigenöm ej blott bättre kontreller beredas Barnhuset, utan sr nn rr a a eg a Ro ser ARON Er ämnar återvända till sin far. Det är utom allt tvifvel densamma. Ackl!x