Aftonbladet – 9 september 1853, sida 3

Article Image
uppfostran som är nödvändig för att beundra en tafla af Turner eller en bildstod, af Thorwaldsen. Och dä de ötver hela verlden äro tillgifvenhetens budbärare och erinringens ijenstesndar, är det glädjsnude att tänka att alla menniskor i dem erkänna et derskap. Man kan bjuda blommor ät en frårling: Det fattigaste barn kan erbjuda dem till den rikaste. En huadra personer som vistades tillsammans i en blomsterång skulle osiikoriigt bli vänligt stämda mot hvarandra. Men blommorna äro framtörallt välgöl rande som en försköning at den tattiges lif. Vill han gifva vänskapsskänker, stå blommorna villiga och färdiga att låta sig skördas, och blifva en ädlare gäfv2, än juveler. Och derpä om döden inträder öft ver en fattig mans tröskel. Det må vara ett bard den enda varelse som älskade, som älskade verkligt och utomordentligt en afsomnad fader eller det må vara en ensam moder som saknar sin, enda son, och som under hela sjukdomen gjorde hvad bon kunde, men icke hvåd hon velat göra, .om.hon egt tillgängar. Kistan är af furu. Likkistmakaren säljer den med en otålig och likgiltig brådska, på det han må hinna säljs en dyrbar mahognykista, besatt med silfverplätar. Rummet är trängt; de inbjudna grannarne äro! få; svepningen är simpel. -O! detälskade barnet hsde förtjent att omgifvas af allt som är dyrbart och skönt, ochrdet svider i hjertåt att icke kunnaen enda och sista gäng pryda honom sä. Men fint linne och en dyrbar grafvärd kostar pensar. Men biommor, Gud vare tack, det kan den fattigaste! ekaffa sig. Så, sätt: hvita knoppar i häret och nejlikor och tur senskön, och lägg :haifutslagna blommor på bröstet; är det om vären göra nägra få hvita violer tillfyllest. Ända till November finzes det icke en mänad som icke ger dig nögonting. Men är det vinter, och eger du ingen enda blomsterkruka, fruktar jag att din älskling mäste begrafvas utan någon blomma, ty blommor äro dyra under vintern. Och kan du icke best: en sten att utmärka hans graf, kan du plantera en törnrosbuske på den; och ifrån den kan du hvarje sommar plocka en kropp för ditt bröst, som ditt barn blef slitet bort ifrån. Och om den inger dig fruktan för det:förflutna, så skall du icke se blommorna vissna och komma igen; och vissna och komma igen, är efter är utan att lära en lexa om uppståndelsen — då allt det som förgäs här, lefver upp till nytt lif, för att aldrig mer vissna eller dö. H Till Redaktionen af Afionbladet! j I anledning af den skrifvelse, som för ett par dagar sedan var införd i Aftonbladet, angäende det behandlingssätt, som ätskilliga resande med ängfartyget Raketen fått undergå vid ankomsten utanför Norrköping, Dercligen att i. strid mot lag blifva tvingade att qvarligga i karantän; oaktadt de icke ville qvarstanna i staden utan ämnade passera längre södermt till Östergötbland, anhäller en person som mycket noga känner omständigheterna vid denna tilldragelse att få göra ett väserdtligt tillägg. Det stör nemligen i. berättelsen, att vederbörande i Norrköping ändtligen läto nyssbemöälde resande passera sedan de varit nödsakade att qvarligga 5 dygp, dels pi Raketen, dels på ängfartyget Kometen som utskickades från: staden-för att skaffa passagerarne på det först nämnda. ängfariyget nägot bättre utryiume. Dettaär ock så till vida sannt, att de verkligen fingo resa vi! dare om måndagen; men det är icke sannt att detta skedde af hr borgmästaren Grenanders och öfrige styrandes egen goda vilja, utan derföre, att det omsider lyckats de resande, att få en klagoskrift inlemnad till landskansliet i Linköping, då konungens befallningshafvande befallde att det olagliga belägringstillstöndet för dem genest skulle upphäfvas. För öfrigt bör äfven tilläggas, att en stor del af passagerarne under den så kallade k rantänstiden icke hade annan sängplats än i ängf. Kometens lastrum på tjärade pres: senningar, och den alåra största delen mäste slla nätterna ligga i sina vanliga kläder, äfren de som sofve på .softor i salongerna. Att vid sådana förhällanden rekonventionstalan icke blifvit väckt emot den eg:nmäktiga, väldsamma och olagliga ätgärden är ett stort bevis på det svenska lynnets godmodighet; ten denna efterlåtenhet är att beklsga i samma män, som det för ordningens-och lagens vidmakthällande synes vara af vigt, att icke hvilken smästadsauktoritet som helst må kunna efter godtycke upphäfva sig öfver landets allmänna lagar. Ett nytt bevis på en sådan nödvändighet kan ock i sanning hemtas af det förfarande, som i onsdagens Aftonblad berättades från Gottlend, och som, i fal: det såsom män bör tro, är fullt enligt med sapniogen, omöjligt borde kunna lemnas obeifraå af landets regering, så vida man icke skall tro sig kornmen tillbaka i Fylkeskonungarnas tidehvarf. FU TNT. SUV od st STI An RAR a

9 september 1853, sida 3

Thumbnail