Aftonbladet – 8 september 1853, sida 3

See URVATSSAISe5 SETT ARVAR AMMAR: MÄSVA OoNMSVEREIRUvE WIIVi ll lättfärdiga berättelser. Hela Paris har gjort sin pligt! säsom bebjertade män och goda medborgare, och vi-l4 dare, om parisaren kännt fruktan, om han känt sig svag, så har han visat att han förstod att komma tillbaka från sin svaghet och frän sin fruktan, som är! nägot längt bättre i olyckliga tider, än att berusa sin ! svaghet och bedöfva sin ängest. Förenta Stater. Af —8—g.r (Forts. fr. gärdagsbl.) Men nu åter till vår resa! Glad öfver det! goda, hvarhelst och under hvilken form detl! än må förekomma, och emedan så mycket ondt blifvit sagdt och skrifvet om Erik Jan! sarne, har jag med min beskrifning dröjt nog: länge vid Bishopshill. Den 25 på morgonen begåfvo vi oss till en annan svensk koloni,l! w 1 l I ( Skildringar från en resa i Fordamerikas I t 1 Andover, belägen 2 mil nordvest från Bispopshill. Äfven på deita ställe är en stadsplats utlagd med nägra få hus. Platsens förnämsta prydnad är en stenkyrka, hvartill äfven medel l blifvit anslagna af Jenny Lind. Denna kyrka! tillhör den svensk-lutherska församlingen pålstället, för hvilken hr Esbjörn, ifrån trakten! af Gefle, är pastor. Hos denne, som bor enit half mil från kyrkan, gjorde vi en kort visit. : Hans boställe har ett ganska vackert lägel! med en herrlig utsigt öfver prairien. Äfvenl en annan svensk, som här nedsatt sig, för-! tjenar att nämnas, nemligen Jon Anderson l! från Hille vid Gefle. Denne var i Sverigel! känd såsom en varm vän af nykterhet och reI! ligionsfrihet. Han har här tvenne jordegendomar, är stadd i goda omständigheter och! åtnjuter ett högt anseende bland amerikanarI ne. Äfven här bo svenskarna vidt spridda l! och hafva till det mesta sina egna farmer. ; Den 26 skjutsades vi till Rock Island af! en svensk dräng, som var i tjenst hos enl. amerikanare. Denne hade, jemte fritt vivre, 13 dollars (omkring 51 rår rgs) i månaden, ! och väntade sig snart en förhöjd lön. På ett! sådant sätt kan en ung maninom ganska kort !! tid förtjena sig en ansenlig farm. Vår väg förde oss till det. mesta öfver en vågformig i prairie med en obegränsad utsigt. Här och ; der stötte vi på enstaka farmer med trädgär-l! dar och vacker åbyggnad. Ofta förlorades vägen, emedan nya farmer beständigt upptagas och inhägnas, och vi hade att taga en omväg omkring de nya farmerna, Man kan, utan att hafva varit på stället, icke föreställa sig huru hastigt hela landsträckor af oupptagen prairie här intagas och förvandlas till blomstrande l: farmer. Man köper ett sammanhängande jordf stycke, framförer derpå litet byggnadsmaterialier, bestående af spjälor, bräder, några bjel-l! kar m. m., oeh inom några dagar är ett nätt! så kalladt framehuse upprest. Sådana spjelhus uppföras af uppresta bjälkar, hvarvid fästas spjälor, hvilkas toma mellanrum uppfyllas med lera. Allt detta förses med en brädslagning, hvilken vanligen hvitmälas. Dessa byggnader äro således lätta och mindre starka, hvarföre de äfven stundom kastas omkull af de starka vindarna, som orkanlikt spela öfver prairierna. Man vet i Amerika intet utaf sådana kolossala bondgårdar, som man t. ex. vanligen får :se i Norra Sverige. Men oaktadt enkelheten och bräckligheten afll dessa spjelhus, hafva de dock ett mycketl snyggt och inbjudande utseende. På Illinoisö prairier brukas mycket sällan blockhus i an-l; seende till bristande skog. Den största svå-l righeten för en nybyggare i Illinois är att er-i hälla gärdsel för Bin egendom, och ofta ko-!lt star inhägnaden af en farm mycket mera än ll hela farmen. Man får här merendels se sål! kallade siggsagg-gärdsgårdar, bestående aflt korsvis på hvarandra lagda klufna stänger,!c utan stör eller band. Dessa gärdesgårdarir hafva den stora fördelen att de kunna lätt! upptagas och omflyttas, hvilken åtgärd härll ofta är nödig i anseende till landets hastigt fortskridande uppodling. Nybyggaren har härlc ett öppet fält att intaga ouppodlad jord sålr långt hans tillgångar sträcka sig. Och så snart: han hunnit uppresa sig en boning, omgärda ll : Å c I d f I j py ÅR mek kt 0 PN ER DR RR sin intagna farm samt gräfva sig en brunn, så är han genast färdig att draga nytta af sin inköpta egendom. Han beböfver då ej mera än sätta plogen i jorden, vända en torfva som i krbhusenden legat obrukad, så sin säd i plöjningen och löst öfverharfva utsädet — och han har att vänta sig en god och rik skörd. Det har ofta varit rörande: att se, huru öppet och redo hela landet här ligger för odlaren, och jag har undrande frågat, hvarföre dessalq herrliga och rika trakter under årtusenden le-1 gat ouppbrukade, för att först i vår tid gifvale rika skördar åt odlarens flit. I Snart voro vi vid Rockfloden, hvarest jag! åter hade tillfälle att beundra naturens skön-j! het. : Såsom i allmänhet är fallet med Illinois-1 floden, omgifves ock denna -flod af en påll ömse sidor löpande skogsrand af ek och annan löfskog, hviken liknar en af konsten da-jif nad park, med yppigt hö oeh gräs växande s mellan träden, färdigt att emottaga slotter-c mannens lia. Man ser nästan ingenstädes tec-l ken till sten, och det enda som hindrar ve-x getationen i skogen är här och der nedfallnaie ruttnande träd. I kanten af denna skogsrand le äro de så mycket beprizade öppningarna (opei nings), der man har skogen bakom sig och !l framför sig den oändeliga herrligt grönskande proirieh. 1 Återkommen till Rock Island fortsatte jag)l samma dag resan ensam uppföre Mississippi, för att besöka en svensk koloni, 33 sv. mil! i norr från denna plats. Så var jag åter på 1 den meajestätiska Mississippi, som bär uppå i sin yta mer än 800 ängbätar, hvilka bestän1 digt möta och följa hvarandra. Flodens strän: der äro mycket omvexlande, stundom så låga, 1 att fräden synas uppvexa ur vattvet, än åter höja de sig till mycket höga, branta jordvallar,kallade blufts.. Stundom blir passagen ganska trång genom öar bildade i floden, eller skogslundar uppskjutande utur vattnet, så f att man i stället för en gräsmatta mellan trä1 den der ser den spegelklara vattenytan, hvaruti träden afspegla sina lummiga grenar; än åter utvidgar sig floden till en fierdinvsvägsla