Aftonbladet – 31 augusti 1853, sida 1

STOCKHOLH, den 31 Augusti. Afslutandet af ett fritt folke parlamentariska arbeten är alltid egnadt att ingifva intresse. och väcka eftertanke, men särdeles är detta förbållandet med det nyss slutade engelska parlamentet. Sedan Frankrike föll under despotismen och såg sin tryckoch talfribet tillintetgjord, och sedan de fria författningar som de flesta tyska furstar,: genom 1848 ärs händelser plötsligt erinrade om sina förgätna löften från 1814, gifvit sina folk, blifvit återtagna och ersatta med ett ännu olidligare tvång än förut, har England ej blott erbjudit en dyrbar fristad för den enskilda medborgerli;a friheten, utan dess parlament har tänkt och dess press har talat för alla menskliga intressen, som i andra länder ej vidara fingo tänka och tala: Den nu slutade parlamentssessionen, i sig sjelf ovanligt långvarig, har också varit ovanigt arbetsam. Fyra sammankomster i veckan, bvar och en i medeltal öfver sju timmar, utom några tillfälliga sammanträden, under mer än två tredjedelar af året, är redan ett arbete som ingen utan betalning underkastar sig, hvilker ej är lifvad af intresse för det allmänna bästa. Och besinnar man dertill det oerhörda arbete som mnedlägges på förarbetena till alla mera betydande föredrag, det långsamma samlandet af uppgifterna, det arbetsamma i kalkylerna, ja sjelfva de icke litet ansträngande beredelserna till flera timmars fria föredrag, så må man i sanning häpna för ihärdigheten hos medlemmarne af Englands underhus och den för andra länder obegripliga uppoffring af alla egra intressen, som 650 af dessa män nnderkesta sig under största delen af året. Den parlamentariska styrelseformens fiender rusa gerna i fält mot det myckna talandet, som nödvändigt måste ega rum i sådana församlingar. De finna det så förträffligt att regeringen, såsom i Frankrike, besparär representanterne all möda att tänka och tala, endast lemnande dem det lätta uppdraget att votera efter ingitvelsen af en högre vishet. Det ör sapni att mycken tid i engelska underhuset spilles på debatter; men man måste dervid ihågkomma, att om äfven en lika förnuftig votering kunde åstadkommas med en mindre utförlig debatt 83 är den sednare icke blott för represenvnternas skull, utan för bela folketg, till hvilkev Öen kommer genom tidningarnes spalter, af hv ket den slukas red en för icke parlamenta riskt styrde länder alldeles obegriplig begärlighet, och hos hvilket den bidrager att sprida politiskt förstånd och befästa förtroenact tt dess valde ombud. Hvad som deremot in, grad börjar betunga det engelska underliueetes arbeten är den betänkliga bana som parlamestet synes vilja beträda, att alltför mycket ingripa i lokala och municipala angelägenheter. Eburu England icke har något gemensamt med kon-tinenteris centralisation, der regeringsmakten sjelf äflas att taga i sin hand kommuners och enskildes eftirer, har det dock fått vanan att se en mängd kommunala angelägenheter till parlamentet hänskjutas, hvilka lika väl och bättre kunde förhandlas af de särskilda stadsoch grefskapsråden. Denna representativa centralisation: Er ett verkligt ondt, som det liberala partiet redan insett, och som det förmodligen också skall lyckas i sin början förekomma, ett ondt hvarförutom parlamentet skulle kunna uträtta allt hvad det nu gör på hälften kortare tid: men mot denna olägenhet aktar gig det of. vannämnde partiet noga för att framställa några. anmärkningar. Den nu upplösta sessionens arbeten hafva varit mera nyttiga och fruktbärande för det lagliga lifvet än egentligen lysande. Lik cn 5od husmoder har den närvarande regeringen sörjt för nyttiga besparingar, för trefrad och somfort i det enskilda, men lemnat de stora orsanisationsfrågorna, parlamentsrefo men, folkmdervisningen och andra, åt framtida ovanka, lycklig att njuta och bereda ro och Möäi————-— —