Aftonbladet – 26 augusti 1853, sida 3

Stedingk och herr majoren Oxehufvud, Ekman ickt äga att om de ifrågasatta medlens utbekommande vidare föra talan; och som krigsfiskalsembetet, oak tadt verkstälid granskning af de vid ifrågavarande sqvadron under omförmälda tid förda journaler icke: kunnat finna annat, än att de till sqvadronen staten anslagne fem korporalsarfvoden städse behöri. gen utgätt till tjenstgörande korporaler, saknar krigs fiskals-embetet jemväl all anledning att i sädant hän seende väcka nägot åtal; hvad herr generalmajorer grefve von Stedingk och hr majoren Oxehufvud tordt böra i det af förre korporalen Ekman, säsom det a hans påminnelser ville synas i följd af missförständ anmärkta hänseende, frän allt ansvar frikännas; mer icke heller Ekman kunna nägot rekonventionsansva ädömas. I öfverensstämmelse med hvad krigsfiskals-embe. tet här ofvan angående hvarje anklagelsepunkt anför och på grund af dervid åberopade lagrum, får krigs fiskals-embetet härmed yrka: emot hr generalmajoren m. m grefve von Stedingk att han, som, efter krigsfiskals-embetets äsigt, gjor sig skyldig, att, för det han in natura uttagit honom säsom sqvadronschef, tillkommet öfverskott ä anför trodd fourageuppbörd, undergå extra judiciel bestraff ning, och att dels för sidan underlätenhet i tillsyr öfver ordningen inom regementet, hvarigenom sqva dronsceheferne fått inkräkta den befälhafvaren ensan tillkommande bestraftningsrätten, dels ock för sit förfarande i afseende å den vid regementet utöfvad:. provisoriska insättningen af hästar, suspenderas frår embete och lön i förra fallet på tvä och i det sed nare på sex mänader, mätte dömas, att, jemte ex trsjudiciel bestraffning, varda på ätta månader sus penderad frän sitt innehafvande secundchefsembet med thy ätföljande lön, som under tiden tillfalle. Wadstena krigsmanshus-kassa. emo: hr öfverstelöjtnanten von Sandels: att han fö anmärkta underlätenhet af föreskrifven besigtning i en af herr öfverstelöjtnanten till insättning vid rege mentet godkänd häst, mätte dömas att undergå ex tra judiciel bestraffning; emot hr majoren ÖOzehufvud och hr ryttmästare grefve Björnstjerna: att de mätte hvar för sig dö mas: att för disposition in natura af dem, i egen skap af sqvadronschefer, tillkommet fourageöfverskot undergå extra judiciel bestraffning, för insättning : kronans stall af hästar, som der ej insättas bordt, straffss med tre veckors arrest; samt för obehörigt användande afkronans fourage och för begagnande till enskildt arbete, i stället för kronans tjenst, a! dertill aflönade gerdisten Palmqvist, undergå hr majoren Oxehufvufl sex månaders suspension frän tjens: och lön samt. hr ryttmästaren grefve Björnstjerna det mot sistnämnde straff: svarande fängelse å högvakt i tre månader ;— emot hr rytimästaren grefve Skjöldebrand: att han som utan att vara behörig att ålägga extra judiciel bestraffning, låtit för serskilda förseelser tilldela tre gardister prygelstraff, derföre mätte dömas att undergä två månaders arrest på högvakt; samt emot hr f. d. ryttmästaren friherre Manderström att han, som för en förseelse, hvilken icke lagligen kunna med extrajudiciel bestraffeing försonas, det oaktadt, och ehuru icke behörig att bestraffningsrätten utöfva ålagt två gardister prygelstraff, derföre mätte dömas att undergå arrest ä högvakt likaledes i två må aader; hvsarförutan friherre Manderström torde böra förklaras bafva gjort sig skyldig tillextrajudiciel bestraffoing för dispositionen in natura af honom, så som -sqvadronschef;, tillkommet fourageöfverskott, el ler, derest kopgl. krigshofrätten skulle anse sistnämnde bestraffning, sedan friherre Manderström numera lemnat krigstjensten, icke kunna till verkställighet befordras, i stället varda ädörd annan bestraffning, som må anses motsvarig. Slutligen och ehuru förre sergeanten Almroth icke med nägon bevisning styrkt sin först emot herr geaeralmajoren grefve von Stedingk, herr majoren Oxetufvud, herr f. d. ryttmästaren friherre Manderström och berr ryttmästaren grefve: Björnstjeraa gjorda men sedermera äterkallade angifvelse, för bvilken rekonventionstalan, under åberopande af 60 kapitlet Missgerningsbalken, ereot honom är vorden väckt, att fourage utöfver den bemälde herrar, säsom sqvadronschefer, tillkommande afskrifningsprocent från sqvaIronens förräd tagits, anser krigsfiskalsembetet likväl, vid: betraktande af hvad angående frägan om berörde fskrifningsprocents disposition: förekommit, Almroth eke vara öfvertygad att bafva berörde angifvelse falskeligen och af argt uppsät gjort; hvadan rekonvenionspäståendet i detta hänseende icke kan af krigsiskalsembetet understödjas; men som Almroth genom sin under skriftvexlingen gjorda på allt skäl blottade illvitelse emot herrryttmästaren grefve Skjöldebrand, utt hafva lätit af egennyttiga bevekelsegrunder verkställa den i Almroths bostad inom kasernen förrättade här ofvan omförmälda visitation, samt Almroth derjemte vid förhör inför kongl. krigshofrätten emot herr majoren Oxehuivud sig förgätt genom förevitandet att herr majoren skulle mutat sergeanten Pibl att frän riket sig begifva, anser krigsfiskalsembetet Almråth för hvardera af dessa tillvitelser böra, på grund af 14 kapitlet 7 Rättegängsbalken, fällas att böta tio daler silfvermynt eller tillsammans sex riksdaler 32 sk. banko; hvaremot den af Almroth gjorda fram ställning. om ansvar ä herr generalmajoren grefve von Stedingk för det ban benömnt ett uppgifvet, al Almroth i tjensten begånget fel, såsom oreålighet, icke lärer, vid beiraktande af beskaffenheten uiaf sämma fel, sådant det blifvit af vederbörande betal hafvare vitsordadt, kunna fill nägon päföljd föranleda. Stockholm af krigsfiskalskontoret den 4 Augusti 1853. ÅA. G:son Bennich. te Till Redaktionen af Aftonbladet! IT n.:n 178 of tHdninmnman ÅAftanhladat fäörnbammar an aa