Aftonbladet – 26 augusti 1853, sida 1

STOCKHOLM, den 26 Augusti. Diplomatien har åter att skryta öfver en seget, så vida gårdagens tidningar icke bedraga oså8 i sin uppgift att Porten antagit Wienerkohferensens förslag. När den starkare med ett öfvermod utan like trampar den svagare: rätligheter under fötterna och hänler åt de motföreställningar som pligtskyldigast göras af den svagaresg allierade, ock när dessa allierade, af en feghet som har sin grund i medvetandet af sin egen svaghet, säga till fienden: min vördade, du har gått för långt i former —: och man kan dock smeka somligas fördomar i detta afseende, blott man vinner sjelfva saken — du har -uppslukat lammet, välan, behåll det, men gif dock för formens skull hornen och klöfvarne tillbaka: — när Europas starkaste makter med munnen full af högtrafvande protester om sin vänskap mot Turkiet, som ej skall tillåta att Ryssland kröker ett hår på dess guveräns hufvud, och med kin mäktiga flotta vid mynningen till Svarta hafvet, hvilken i ett enda slag hade kunnat betvinga Rysslands skrytsamma men föga krigsdugliga sjörustningsr och åtminstone för ögonblicket rädda: Europa från wådan aj Turkiska ländernas uppslukande af den ryske kolossen, föreslå. Ryssland att taga allt hvad det. behagar af det turkiska rikets lif och blod, endast det för syns skull Jlemnar klöfvarne tillbaka; då heter det på diplomatiens oljade epröåk, att det lyckats de allierade stormakternas välvilliga och upplysta bemedling attförmå-H. M; alla -ryssars sjelfherrskare, hvars höga rättrådighet och ointresserade välvilja för den höga Porten de allierade tacksamt er känna, till att antaga ett förslag hvarigenom den beklagansvärda förvecklingen löses till lika mycken ära och tillfredsställelse för båda de höga parterna, och att det ej är något tvifvel att den turkiska storherren kommer att tacksardt ingå på detta välvilliga bemedlingsförslag, — sedan han öfvertygat sig att allt det stora pratet om bjelp endast varit ett munväder, utsläppt för att förmå honom till uppoffring på krigsrustningar af sina yttersta medel, efter hvilkas uttömmande han måste så mycket säkrare duka under för sin eröfringslystna granne, På sådant sätt är den europeiska freden betryggad, allt genom den högsinnade diplometiens öfversvinneliga välgerningar. Visserligen återstå ännu. några småsaker att reglera, t. ex. Donaufurstendömenas utrymmande, som man lärer i Wienerförsleget helt välbetänkt hafva undvikit att vidröra. Men denna såk gör visserligen ingen stor svårighet. Det berättas att när underrättelsen om detta förslags för