digade upphöjningar, hvilka åter äro med stör; sta omsorg fästade vid ett golf af samma ämne. lr Till en början trodde hr Piace att han funnit. l: hvad hittills ingen annan forskare lyckats upp: liäcka, nemligen ett förvaringsrum för de assyriska döde; ty det bör anmärkas att hittils hvarken hr Layard eller någon annan resande bar ringaste föreställning om det sätt hvarpå assyrierna förforo med hvarandras jordiska qvarlefvor. En närmare undersökning öfverrygade hr Place att han upptäckt något föga mindre intressant. På bottnen af krukorna. aller på kalken som uppbar dem, märktes en violett fällning, antydande naturen af den vätska kärlen en gång innehållit. Han hade nemligen inträngt uti Sanheribg faders vinkällare. Ehvad framtiden än kan komma att bringa i dagen, så kan man dock aldrig misskänna hr Layards andel i afslöjandet af det förflutna. Tio år hafva knappast gätt till ända sedan för-s sta upptäckten af ruinerna itrakten af Nineveh gjordes, och redan ligger framför oss en massa, af underrättelser, beträffade det gamla assy-l. rsiska folkets historia om hvilka vi tillförenel: icke hade den aflägsnaste aning. Då hr La-l: vard 1849 offentliggjorde berättelsen om sinal första assyriska forskningar, voro de anträffade ; monumenterna jemförelsevis obetydliga, och del: på dem befintliga inskriptionerna kunde ickel dechiffreras. Nu kan en sammanhängande L f AA mem a historia spåras i de skulpterade minnesmärkena, och inskriptionerna studeras med samme l lätthet som grekiskan eller någon annan skrift. : Huru lärorika de äro och hvilken omätlig vinst . för den historiska forskningen deras uttydandel: kommer att medföra kan man redan sluta till ! af de förvånande fakta vi hittills genom dem l! erfarit. Vi vilja taga oss friheten för läsaren framlägga några af dessa fakta. Vi ha förut antydt att den första konung, orm hvars rege-. ring vi hafva någon detaljerad berättelse, är anläggaren af nordvestra pelatset i Nimrud. l: den äldsta byggnad man hittills påträffat i Assyrien. Hans urkunder meddela emellertid namnen på fem om icke sju af hans företrädare, af hvilka några tros ha lagt grunden tilll. palatser som sedermera uppfördes af deras ef-l terträdare. Efter hvad man med visshet vet, uppfördes centralpalatset i Nimrud af konungens son, äfvensom han uppreste den obelisk som nu befinnes i British Museum, och på bvilken de förnämsta tilldragelserna under hans regering finnag upptecknade. På denna obelisk finnas namn, som svara mot namn hvilka man finner i gamla testamentet, Detta lyckliga sammanträffande lemnar på samma gång medel att fastställa bestämda data, och sätter hr Layard i tillfälle att kunna angifva det den monark som byggde det äldsta Nimrudpalatset lefde i sednare hälften af tionde sekiet före Christi födelse. Man har bevisat att anläggaren af palatset i Khorsabad varit der af Esaias omnämnde Sargon. Ruinerna af bangs palats lemna de fullständigaste detaljer om hans regering; och från Sargons regering har man erhållit en komplett lista på alla kzonungarne ända till rikets. fall. Sargons son var Sanherib, som uppsteg -på tronen år 703 f. Chr. Vi veta af bibeln att Sanherib efterträddes af sin son Asserhaddon, och af monumenterna vinna vi nu visshet derom, att eti af palatsen i Nimrud daterar sig från hans regering. Asserhaddons son byggde sydöstrals palatset på vallen vid Nimrud; och, ehuru li intet af hans historia hittills blifvit upptäckt, : har man dock goda skäl att antaga honom hafva varit Sardanapalus, som, besegrad af Mederna och Babylonierna under Cyaxares (år 606 f. Chr.), gjorde ett bål af sitt palats, sina skatter och sina hustrur. Ehuru det är visst att Niniveh ingenstädes omtalas före tolfte seklet f. Chr., är herr Layard likväl af den åsigt att staden och ri-l, ket existerade långt före denna tidpunkt., Il. Karnak funna Egyptiska fornlemningar häntyda l: på ett land kalladt Assyrien, och den företagsamme forskaren är icke utan hopp att ytterligare undersökningar skola sätta honom l. 1 besittning af ännu äldre urkunder än deml han nu eger. Monumenterna i Niniveh, sål långt de gå tillbaka, sammanstämma medl all förut befintlig historia uti att framställa monarken såsom en fullständig österländsk despot utan alla band af någon folkopinion, och egande obegränsad makt öfver sina undersäters lif och egendom; snarare dyrkad såsom en gud än fruktad såsom en menniska, och sjelf görande anspråk på denna myndighet och denna allmänna lydnad på grund af sin vördnad för nationalreligionen och de nationella gudomligheterna.. Enligt inskriptionerna sträcktel sig konungens välde till Mindre Asiens cen-l tralprovinser och Armenien i norr; till Per-I siens vestra provinser i öster; i vester så långt som till Lydien och Syrien; och i söder tilll Babylonien och norra delen af Arabien. Riket synes i alla tider ha varit ett slags konfederation, bestående af flera skattskyldiga stater, hvilkas konungar voro så till vida oberoende, att de endast voro förbundne att i krigstid ställa trupper till öfverherrskarens disposition, . och att årligen betala honom en viss skatt.l Det är nu bevisadt att de judiska stammarne redan från en mycket tidig period stått i derag beroende ställning till den assyriska konaungen; och det är eget att iakttaga, att så ofta uti de assyriska inskriptionerna en ex-l pedition mot: Israels konungar omförmäles, sål uppgifves den oföränderligen hafva blifvit företagen af den anledning, att de icke betalat sin vanliga tribut. Den heliga historien är steg för steg illustrerad, belyst och förklarad af de talande stenarne i Niniveh; och endast med afseende härpå hafva de assyriska upptäckterna en långt större betydelse än hvarje annan som i nyarel tider blifvit gjord. Äfven det heliga folkets arkitektur blir åskådlig för ögat då man jemför den med byggnadssättet uti de assyriska byggnaderna; och det i sanning icke minst lärorika resultatet af alla hr Layards arbeten är den skarpsinniga analogi som hr Fergusson uti sitt verk Palaces of Ninevek and Persepolis Restored uppdragit mellan Salomos tempel! och den assyriska konungens palats. Vi motse med yttersta intresse resultatet af vidare oräfningar. Vi önska uppriktiost att DNS HHDNb Q QLNSeOUWNNK55H55N5;)I-zz8118152t2ie.-)ctCD-2TÅ606Ö00,,n-cre-,AGt ÅW)1-At1-566T