Aftonbladet – 25 augusti 1853, sida 2

EV Ra ne a a SE Ed Rd ge RAG EO 1 telse från ett något tillförlitligare håll, så kan man dock knappt betvifla ätt Porten, vid den! hållning som de bemedlande makterna nu intagit, skall se sig nödsakad att antaga bemedlingsförslaget. Om innehållet af dettaj förelag är man, trofts alla de meddelanden som skett i engelska parlamentet, ännu alltjemnt i ovisshet, så att man icke kan bedöma hvad värde och betydelse det kan ega i och för frågans definitiva lösning. Då det emellertid blir alltmera klart att i förslaget icke finnes någon bestämmelse om furstendömenas utrymmande, så är saken medelst dess antagande ännu icke på längt när tilländabragt, utan kommer att gifva anledning till en serie af nya underhandlingar. Visserligen ha de engelska ministrarne, efter förslagets afsändande till Petersburg, flera gånger förklarat att de stå fast vid sin fordran att furstendömena ofördröjligen skola utrymmas; men den närmaste framtiden skall, säsom flera engelska blad antyda och hvilket äfven flera af de engelska ministrarne nu torde inse, klariigen visa att England begått ett stort misstag, dål det icke genomdrifvit att detta vilkor intogs i bemediingsförslaget. Efter åtskilliga antydningar torde vid de kommande underhandlingarne en ny fråga, Syktingsfrågan, blandas in uti de orientaliska angelägenheterna, och Enagland torde måbända då komma att stå isoleradt. ,Independance Belge har en korrespondens från Konstantinopel af den 4 dennes, som dock är af ringa intresse. Porten har begärt en förklaring af österrikiska ambassadören rörande sammandragningen af österrikiska trupper vid Serviens gräns. Hrv. Bruck svarade, att detta egde rum med afseende på den möjligen inträftande händelsen att turkarne reste sig mot den kristna befolkningen, men att de österrikiska trupperna i intet fall skulle utan den ottomaniska regeringens tillåtelse öfverskrida den serviska gränsen. Spanske generalen Prim hade med 6 officerare kommit till Konstantinopel och blifvit väl emottagen af ministrarne. Han ärnar begifva sig till Schumla. Persiska ambassadören i Konstantinopel skall nu ha officielt tillkännagifvit för Reschid Pascha, att schachen af Persien fullkomligt gillar sultanens beteende uti stridigheterna med Ryssland och att han såsom trogen bundsförvandt erbjuder honom all hjelp hvaröfver han kan förfoga, till att försvara sin oafhängighet och sina så orättmätigt hotade rättigheter. En peraisk armå af 70,000 man, under schachens eget befäl, har blifvit uppställd i Sultanieh. Egendomsegarne i Wallachiet ha fått tillsägelse af ryska öfverbefälet att förse sig med tillräckliga qvantiteter proviant, emedan de ryska trupperna, för så vidt kaserner och offentliga byggnader icke räcka till, skola inqvarteras öfver vintern i enskilda hus. ;Från nedre Donauw skrifves under den 6 Aug. i ett österrikiskt blad: De ryska trupprörelserna fortsättas oafbrutet. Om man betraktar sakerna här på närmare håll, så förefalla de i vestra Europa redan uppstämda fredshymnerna högst underliga. Ryssarne äro rustade såsom gällde det en kamp mot halfva gerlden. Ryska ångfartyg fortfara oafbrutet att medföra massor af krigsförråd.s Donaumynningen vid Sulina är numera knappt 67, fot djup. Ryssarne göra ingentung för att hålla den segelbar. FRANKRIKE. Kejsaren och kejsarinnan. ämna sig till Dieppe, men afresan har blifvit uppskjuten några dagar i anseende till ett kejsarinnan skommet lindrigt illamående. Den 15 dennes afgingo från Paris till Dieppe 50 arbetare för att iordningsstölla dervarande Hotel de Ville vill D. M:s emottagande. Den 16 på morgoaen afgingo 600 fotjägare från Paris och 100 pguides, med 60 hästar från Batiggolle till Dieppe. Under de stora högtidligheterna den 15 har man med särdeles nöje anmärkt ea ovanlig höflighet hos stadssergeanterne, som dervid syoas haiva tagit de engelska polismännen till förebild; likaledes har det gjort ett godt intryck att inga platser varit undantagna för särskildt gynnade personer. . sö Tidningarne innehåila för öfrigt de utförligaste skildringar om festligheterna den 15, de militäriska skädespelen och andra föreställningar, illuminationen och fyrverkeriet. På samtiiga de kejserliga teatrarne; på Theåtre Frangais, Opå:a-Comique, Gymnase, Vaudeville, Palais Royal, Variet, Port-S:t-Martin, Gaite och Ambigue gåfvos frispektakler, hvilka antagas hafva varit besökta af-38,000 åskådare. Starkast var tilloppet på Theåtre-Frangais, der man uppförde Racines Phedre, med mille Rachel i titelrollen, och Molieres Medecin malgr lui. Midt under festligheterna gjorde kejsaren och kejsarinnan oförmodadt en promenad uti öppen kalesch från Tuilerierna öfver kajerna och Jenabron till Marsfältet, hvarifrån de återvände genom Champs-Elysgeg stora alle, P.ace de la Concorde och Tuileriträdgården, och synas under denna tur hatva rönt ett bjertligare mottagande än vid den föregående dagens revy, vid hvilken allmänheten icke visade något deltagande. Festens glanspunkt var illuminationen, hvars förtrollande effekt öfverträftade de djerfvaste förhoppningar. Emellertid skola endast få privata hus hafva varit illumiserade. Auber anförde i Tuileriträdgården en orkeDOSER IEEE ENSE stor och problemet olösligt. -Men det får du förlåta mig att jag tror, det en ung qvinna innan hon mäktiot. sannt och hjertligt koncen