Aftonbladet – 23 augusti 1853, sida 2

hvad ryssarne ämnade göra med Indien — då de fått detta land !); men i vederlag hade de flesta bland dem genomträngt vårt eget kabidetts doldaste hemligheter. Det är sannt att hvar och en, i öfverensstämmelse med en lämplig arbetets. fördelning, tog någon särskild medlem af styrelsen under sin speciella uppsigt; alldeles på samma sätt som de utmärktaste kirurger, ehuru grundligen förfarna i vår kropps allmänna byggnad, dock inskränka sitt anatomiska rykte till det ljus de sprida öfver några särskilda delar deraf — en tagande bjernan, en annan tolftumstarmen, en tredje ryggraden, medan en fjerde måbända är mästare i alla de symptomer som stå i samband med ett hängande finger. På samma sätt tog ena! mina vänner på sin andel inrikesdepartementet; .en annan kolonierna; och entredje, hvilken vi alla betraktade såsom en blifvande Tealleyrand, (eller åtminstone en de Retz,) egnade sig åt det speciella studerandet af si Robert Peel, och kände, genom blotta iakttajgandet af sättet huru denna: djupe och ontransaklige statsman bar sin rock knäppt, hvarje tanke som närde sig i hans bröst! Vare sig nu de voro lagkarlar eller tjenstemän, allö hade de en stor tanka om sig sjelfva — höge begrepp om hvad de en dag skulle bli, sna. nåre än hvad de en dag skulle uträtta, Liksom konungen bland moderna gentlemen, såsom parafras af Voltaire, yttrade om sig sjelf, shade de i sina fickor bref adresserade til Efterverlden, — hvilka det emellertid kunde hända att de glömde att framlemnax. Dei kunde visserligen ligga något sinbilskts hos några.af dem, men på det hela taget voro de långt mer intressanta än blotta sysslolösa nöjesdyrkare. Det låg hos dem såsom allmänns slägtdrag, en öfverflödande lifsverksamhet — lett muntert ärelystnadsöfvermått — ett l allvar under arbetet — en skolgosses (glädje under lektimmarne. En stor kontrast mot dessa unga män va sir Sedly Beaudesert, som var företrädesvis lgod emet mig och hvars uvgkarlsboning alls eftermiddagar stod öppen för mig. Före enn