Aftonbladet – 23 augusti 1853, sida 2

laria församling vid lilla Badstugatan MM 4. Den irstnämnde, brandförsäkrad till 8,500 rdr och värerad till 10,000 rdr, inropades af kronouppbördsommissaren OC. F. Molin för 10,000 rdr, och den ;dnare, brandförsäkrad till 25,000 rdr och värderad ll 16,000 rdr, ioropades af hofauditören Lagerjelke, för de under f. d. K. Öfra Borgrättens vård örr ställda medels räkning, för 23,450 rdr, allt banko. — Vid samma tillfälle inropades af grossandlaren Brusell i mät dömda briggen Solide, om 3 ?3,4 läster, med tillhörande inventarier för 5000 dr banko. — Till gode män uti skräddaremästaren uundqvists sednaste konkurs utsågos i gär inför lädhusrätten grosshandlaren A. Schäöck och notaien August Rundqvist. E (Sv. T.) — Konungens befallningshafvande i Jönköing rapporterar den 20 Augusti till civildepartementet om poströfveriet den 18 dennes på Skenäs lid, att röfvaren valt en till vägen utskjutande skogsdunge och med granris igenlätat gärdesgården, bakom hvilken han dolt ig. När postföraren, gående utmed hästen, ärdades uppför liden aflössades emöt honom ett skott, som sårade såväl honom som hästen, hvarvid denne gjorde en hastig vändning och stupade i diket. Röfvaren rusade nu ram och då pöstföraren gaf nödrop, hotades nan med döden om han ej tystnade. Väskan illgreps genåst af röfvaren; som undkom innan tillskyndände personer hunno fram. Eiter en timmas sökning återfanns väskan i skogen ej långt från stället; der dådet skedde. Den var då sönderskuren och åtskillige paketer saknädeg. Röfvaren är ännu ej ertappad, men man efterspanar en nyligen hemkommen f. d. kronoarbetskarl, som för brottet misstänkes. — Det af Hallandsposten omnämnda ryktet att en engelsk flotta skulle varit synlig i Katlegat på segling mot Sundet har icke vunnit någon bekräftelse af de i dag från städerna invid Sundet ingångna tidningar. — I anledning af det nu pågående inrikes spärrningssystemet innehåller Jönköpingsbladet för den 20 dennes en ganska sund uppsats, hvaraf vi här intaga följande: Följderna af den olyckliga spärrningsvurmen komma nu att visa sig här på ett sorgligt känbart sätt. Det från Göteborg i onsdags afton hit anlända ängfartyget Kommendörkapten förvisades i karantän och ligger för närvarande i sådant ändamil till ankars uti Lillsjön. Till räga på olyckan förde det som passagerare flere stadsboer, hvilka i söndags följt med ängfartyget Tegöer till Carlsborg och der qvardröjt i beräkning på att återvända med Kommendörkapten, och hvilka nu äro fångar ett par stenkast ifrän sina hem. Ångfartyget Jönköping, som nägot senare anlände fråa Stockholm, fick deremot naturligtvis lägga till vid kajen, emedan då ännu ingenting farligt afhörts från Stockholm: försia ryktet derom erhölls just med resande ä bemälde far:yg; hädanefter skall naturligtvis karantän iakttagas äfven med fartyg från Stockholm. Mea det säger sig sjelf att detta är detsamma som att rent af stoppa kommunikationen, ty med en veckas uppehäll mellan resorna, och dessa derjerate föga inbripgande i saknad af passagerare, såsom en naturlig följd af karantänen, lönar det sig icke att fortsätta turerna. Vi komma således här att med ens se oss försatta tillbaka till tidpunkten före 1832, då ännu ingen Göta kanal fanns; men med den skilnad, att en då ännu ofödd industri mäste försmäkta i fjettrar. Vi äro längt ifrån att underskatta de olägenheter, faror och olyckor, för HBvilka ett af koleran hemsökt samhälle är utsatt, och respektera gerna deras äsigt som tro att man med spärrningsätgärder kan utestänga henne, eller åtminstone att sådana böra försökas. Men då man af två onda ting nödvändigt mäste välja ettdera, tveka vi icke för vår del att utsäga det vi heldre skulle välja att äfventyra koleran, hvilket ju ändå lemnar utsigten till möjligheten att gå fri, än underkasta oss den gifna olägenbeten af allt industrielt lifs upphörände. Den utvidgning, kområu: vikationen härifrån på rikets två förnämsta städer Stockholm och Göteborg numera vunnit, gör att Jönköping är i hög grad beroende af denna: att hämma densamma är att tilltäppa en af dess pulsådror, och kommer det förhållandet att räcka länge, så blefre måhända mången frestad att önska koleran hit, säsom det enda räddningsmedlet för den hämmade industrien. I sanning väl stäldt inom ett sämhälle, der en dylik önskan kan tänkas uppstå! Vi anse det ofvånsagda ega tillämplighet äfven under förutsättning att farsoten sannolikt utbryter der hvarest inga spärrningsätgärder vidtagas och att hon deremot sannolikt utestänges genom dessa. Men nu är, såsom man vet, ingendera delen fallet. Exemplen på kommuner, som haft beröring med smittade orter utan att sjelf ha blifvit smittade, täfla i antal med exemplen på samhällen som i trots af den ifrigäste spärrning blifvit hemsökta af farsoten. Lägg nu härtill omöjligheten att -handhafva spärrningen med tillräcklig noggranhet. För att ej såsom exempel härpå framletablotta möjligheter, hällom oss endåst till hvad hvar och en här har för ögonen: ängfäårtyget Kommendörkaptenen, kommer frän smittad ort, lägges i karantän; men ängf. Jönköping, också kommet frän smittad ort, får lägga till; landväga resande frän Götheborg, afresta derifrån sedan koleran utbrutit, men innan staden var förklarad smittad och innan sjukdomens utbrott derstädes var här kändt, håfva hit anländt, o. s. Vv. Man svarar måhända; Sädant rär ingen förs. Vi pästå det icke heller, och skylla ej på nägon annan än ödet; men vi pästå deremot att dylika förhällanden ovedersägligen ädagalägga orimligheten att vilja försöka något som så påtagligen visar sig icke kunna lyckas, särdeles då de vanmäktiga försöken ske på bekostnad af en rörelse, som är af så utomordentlig vigt för samhället. Hade Jönköping haft anlag och mottaglighet för smittan, så hade hon, i trots af spärrningen, haft mångfaldiga tillfällen att hit inkomma på beröringens väg. Hvad här är yttradt om karantänen för fartyg träffar naturligtvis icke detta samhälles beslut med afseende på koleran, sedan numera en nyligen utfärdag författning föreskrifver, att fartyg från inhemsk smittad ort till icke smittad skola karantänsbehandlas lika med fartyg från utländsk smittad ort. Vi kunna deremot icke annat än anse denna författning som ett för hela landet ganska betungande offer ät inskränktheten och skuggrädslan, och begripa ej hvarföre det icke säsom Hittills kunnat få bero al kom