Aftonbladet – 18 augusti 1853, sida 2

och de göra det äfven i detta ögonblick. Mätte alla det ottomaniska rikets undersätare, de må vara muselmän, armenier, judar eller greker, lefva i godt förstånd med hvarandra. Det är sultanens uttryckliga viljä, att ingen tillfogar den andre hägot ondt eller särar honom genom förolämpande ord. Denna förordning är beslutad af värt stora räd och sanktionerad genom vär kejserliga firman. Den kungöres med befallning att hvar och en må iakttaga densamma och att den som handlar deremot betraktas säsom ohörsam och skyldig till strängt straft. Hela denna akt, som bär långt större prägel af europeisk civilisation och tolerans, än ryska czarens till massans passioner och hatfulla fördomar vädjande manifest, företer äfven det ovanliga, att den, utom af sultanen, är undertecknad af divanens alla 62 ledamöter. Andra tecken, som icke häntydas på en fredlig lösning, äro hospodsrernas inkallande, som skett genom en ganska skarp och bestämd skrifvelse från Rezgchid Pascha, daterad den 25 Juli, upphäfvandet af den ryska posten i Konstantinopel och uppbringandet af en rysk iandpost, tillslutandet af det ryska handelskansliet och ryska konsulna afresa från Adrianopel och i synnerhet det nu på en gåsg från dera häll uppdykande ryktet om en rysk kårs inryckande i Servien, hvilket dock torde tarfva bekräftelse. — Persiska regeringen skall nu bestämdt ha förklarat sig för Turkiet och ryska ambassadören vid persiska hofvet akall ha begärt sina pass. ; I Donaufurstendömena tillrusta ryssarne sina vinterqvarter. Emissarier med en mängd uppviglande skrifter på mänga språk inskickas oupphörligt på det turkiska området. Den otficiela Journal de Constantinoples har af ryssarne blifvit förbjuden i furstendöreena. Redan börja stormarne hemsöksa flottan i Beschikaviken. Franska skeppet Friedlandx har af storm blifvit kastadt mot en klippa; det präktiga fartyget förlorade masterna och fick en stor läcka; dess kanoner måste kastas öfver bord; man vet ej ännu om det kan räddas.