Aftonbladet – 12 augusti 1853, sida 2

5remål för hans spekulationer, han igenfunne der de lika varuartiklarne, han hade tillfälle att lära ochli röfva deras på olika beskaffenbet grundade använd-; arhet och efterfrågan, han kunde inhemta noggranna: ch säkra underrättelser-om deras hemland öch priser is nder olika perioder, och på samma gång ndlade han, s 4 att säga, sin verksamhet, ty han använde den pål: öremål, som, såsom fullt begripna, för honom skulle 4 ga mera intresse och värde. Dit kunde fabrikanten, : eknikern, handtverkaren gå att se huru man i olika ; änder, efter olika metoder frambragte sina produk-i( er, huru beskaftadt råämnet är, hurudana processerna i ör dettas bearbetande, och han uppfängade i en enda !c lick om ej mera dock lika mycket, som mödosam l4 äsning af digra luntor, kostbara resor till aflägsna it lelar af jorden ensamt skulle kunna lära honom. li it kunde pharmaceuten, läkaren gå att se prof afl: lla de olika medicinalier, deras pris och egenskaper, i a graden af deras fördelaktiga 2navändande. Ditl unde hvar och en s. k. bildad eller obildad gå och tadna framföre hvarje föremäl, so det utgå i sin råa orm ur naturens ymnighetshorn, omarbetas och för.dlas och ingå i det dagliga lifvet såsom gagnande,. örljufvande, tröstande, helande. Barret hade derl; amnen för blicken, den mognade åldern för eftertanan, alla den sundaste och mest stärkande föda för n kunskapshungrig själ. Ännu en gång, jag anser det ej blott obehörigt utan : itven af aktning för en upplyst och intelligent publik värdigt om jag skulle ingå i något mera än dessa lyktiga antydningar om det oändtligt stora gagn en samling af dylika alster skulle medföra åt väckandet och förökandet af nationell upplysning. Från skilda santer af verlden hade man der representanter af allt let sköna, goda och nyttiga hvaraf menniskan njuter och hvsrät hon fröjdar sig; i små bitar hade man ler de mest läsliga grunddrag at menniskoslägtets nre historia, af civilisationens gång, al menniskosiniets behof och segrar öfser dem. Det är till en sädan samlings hopskaffande hr Hamerg gjort de första hedrande försöken. 2. Hvad skall nu blifva af denna samling? Då för nägra dagar sedan en kort notis om dennal sxposition var införd i Aftonbladet, sä läste jag der utt det vore meningen att denna samling skule skin sras, att litet skulle gå hit och litet dit och föga jvarstanna. Gud skall veta att man bör unna sina zrannar lika godt, som man sjelf ästundar, och säcert är att om ej företrädesvis dock i hög grad vära aniversiteter hafva behof af en dylik samling. Risets hufvudstad är dock och bör väl förblifra centralpunkter för den slags medborgerliga bildning, som mest afser det praktiska lifrets angelägenheter; det är dit de komma, som vilja blicka in i lifvets större förhållanden, det är der en menniskomassa rör sig, som sannerligen är i behof af större .och ädlare förlustelse än alldagliga spektakler, baler, koncerter och soirer; det är der konversationen snarare bör röra sig omkring hvad för lifvet är stort och gagne-l igt, än hvad för detsamma blott är af ett försvinaande, ytligt iatresse. Der bör säledes i främsta band en dylik samling anläggas, ja, der bör en verklig institution upprättas, som har för afsigt att ständigt sammanbringa (och endast i en stor stad finnas dertill nägra tillfällen) föröka och vårda alster af naturens rikedom och menniskans konstflit från alla kanter af värt klot; och när hä? en dylik uppstätt, då skola säkert andraplatser följa exemplet; . här kunna rön göras, här kunna materialierna samlas, och härifrån böra både impulserna och medlen utgå, hvarigenom dylika företag ästadkommes. En gäng grundad skola vära resande i mera eller mindre aflägsna länder iakttaga och hemföra hvad i denna väg kan vara roligt att se och gagneligt att veta. Vi kunna visserligen ej pätänka nägot, som ens liknar hvad man vid Sydenham på ruineraa af Englands kristallpalats nu gör för folkets upplysning och andeliga förluste!se; vi kunna kanske ännu icke finna medel att vid våra läroverk ega nägon som bibringar denna så nyttiga och nödiga varukännedom (Waaren kunde), hvaruti vid det öfriga Europas realskolor ständigt lärare finnas; men vi kunna visa vära efterkommande, att vi varit betänkta på att börja en liten fond för public instruction, som det må vara dem förbehället att utvidga och fullkomna. Hvarhelst utomlands nägot dylikt företag ävägabragtes, under förutsättning att behofvet vore lika ktännbart som hos os3, der skulle om ej staten åtminstone stadens anstalter skynda att på allt sätt understödja detsamma; och jag vet platser inom våra landamären, der den medborgerliga andan flerfaldiga gånger visat sig verksam i ästadkommandet af ätskilliga äfven mindre skenbart nyttiga och behöfliga institutioner än denna. Ty värr känner jag ej till hvilken auktoritet inom vär hufvudstad, man skulle vända sig med en motiverad böneskrift att emottaga och för det allmännas nytta och nöje, använda en samling, som jag tror mig seta hr Hamberg helst skulle se disponerad för sina landsmäns uppbyggelse, och jag till och med tviflar att nägon af vära kommissioner eller nämnder: skulle skynda att taga hand om skatter, hvars ränta visserligen ej finnes uppgifven i de vanliga lathundarne, men som dock i sjelfva verket skulle trotsa till och med en H. J. Sesemans aritmetiska konst, Det är derföre jag vägar framkomma med ett förslag, hvars utförande i sina enskildheter jag skall förbehålla mig till en annan plats och ett annat till tälle. — Den lokal hr Hamberg för närvarande gunstbenäget tillåtits använda måste med denna mänads atgång för andra ändamäl disponeras. Frågan är säledes i främsta hand: huru skall plats kunna beredas att till en början förvara dessa sä värderika samlingar ospridda? Under förutsättning att hr Hamberg är sinnad egna dem till publikt begagnande, så möäste man vara betänkt på att hyra en lokal der de kunna ordentligt uppsättas och vara mot en ytterst läg inträdesafgift öppna. Man mäste taga denna lokal nog rymlig, ty det är all auledning att tro att dessa samlingar skola inom kort otroligt förökas; hi Hamberg har redan i dagarne frän Ostindiska kom p-gniet fått emottaga en ytterst rik och värdeful samling till hvars uppläggande och ordnande, rum, tid och arbetskrafier nära nog saknas, och fregatter Euagenie har säkerligen frän sin verdsomsegling bem Tbragt åtskilligt, som i dessa samliingar kunde försvar: sin plats. : Det finnes Gulilof inom vår hutvadstad en masss Åpersoner med tillräckligt hufvud och hjerta att e lnyta handen till, när det gäller att offra en skör Jåt något nyttigt och godt, Och det är till dem jas i min ringhet vågar vända mig med den uppmanin l gen, att ej låta oss slarfva bort ett tillfälle till eg och andras tiilfredsställelse, som utan hr Hamberg vackra och oegennyttiga nit aldrig skulle: hafsa er bjudits, utan hans bemödande kanske aldrig pätänkts Mäåtte man kunna hopbringa ett par hundrade rdr bko denna summa, bra liten mot kostnaderna för en ele Å sant middag, ett komfortabelt equipage eller en lyste soirå, skulle dock vara tillräcklig att anskaffa lämpi; lokal och värd för dessa samliogar. Måtte anteck aingalistor för detta ändamål till cirkulation utsändas Deh jag ä säker på att der få se teckaadt mänge sama som angifrer ett patriotiskt sinne. -leöm eller klander — det är inte värdt tv SK 2 LEILA JAA AA TR AL LA