Aftonbladet – 9 augusti 1853, sida 3

Uti samma tidskrift förekommer på ett annat ställe längre fram en skrifvelse till redaktionen från d:r Cartwrights dotter, hvilken skrifvelse äfven synes nog vigtig att meddelas i öfversättning såsom tillägg till det föregående: Exmouth d. 23 Juni 1851. Min herre! I N:o 41 för Maj mänad är 1851 af er värderika tidskrift, taon jag med stort nöje en berättelse om min fars upptäckt af jäst såsom ett botemedel mot rötaktiga åkommor, utdragen ur hans lefvernesbeskrifning, som är nedskrifven af min äldre syster fru S. Det är, säsom jag tror, väl kändt, att jäst, i följd af d:r Cartwrights lyckliga upptäckt, olta begagnas vid skötandet af rötaktiga sär i hospitalerna; men det synes vara skäl att beklaga, att detta botemedel icke är mera kändt säsom invärtes botemedel och att det ej meddelas i sin ursprungliga form, som, i fall jag törs säga min mening, är den, hvari det är mest verksamt. Jag talar af personlig erfarenhet, sedan jag för några är sedan led af en svär halsinflammation efter en skarlakansfeber. De läkare som då rädfrå gades förskrefvo mänga läkemedel utan framgång. Slutligen gåfvo de mig, ehuru ogerna och tviflande, till ständ att försöka intaga ett skedblad jäst. Detta medförde genast en lindrande verkan och ett ytterligare skedblad jäst fullbordade kuren. Vid samma tid gaf jag en fattig gumma, hvars barnbarn voro farligt sjuka i elskartade koppor och en rötaktig hudlösbet i svalget, det rädet att försöks verkan af jästs begagnande. Tre af barnen hade dött, men knappt intogo de äterståends detta läkemedel, förr än sjukdomen vände sig; och deras tillfrisknande gick sedan sä hastigt, att den stackars gumman ansäg det nästan som ett underverk. M3 er välvilliga önskan att kunna sprida kännedom om detta exkla och likväl kraftiga läkemedel, vinna nägot bidrsg genom de fakta jag här anfört; detta är en liflig ästundan, min herre, hos er ödmj. tjenarinna. Frances Dorothy Cartwright.s Iag. förmodar, att såväl redaktionen, som Aftonbladets läsare skola finna innehållet af dessa utdrag värda uppmärksamhet och bepröfvande genom vidare försök; tillfälle dertill kommer ty värr alltid att yppa sig. Det kan icke gerna antagas, att en så känd och inom sitt land högaktad man, som d:r Cartwright, skulle hafva uppdiktat berättelsen om verkan af det försökta botemedlet samt at jemväl hans dotter, då hon med sitt namns undertecknande skref till utgifvaren af the Family Economist, gjort en grundlös framställning angående en sednare likartad erfarenhet af jästens användande emot samma slags sjukdom. Icke heller synes beskrifningen angående någotdera fallet gifva anledning att sluta till ett begär att göra sig intressant genom öfverdrift i berättelsen om läkemedlets verkninger; och om man i följd häraf får antaga sti de berättade tilldragelserna äro sanningsenliga, så synes d:r Cartwrights upptäckt vara en af de vigtigare som skett på den sednare tiden. Ing. har visserligen hört omtalas, att jäst någongång äfven här i landet föreskrifvits till begagnande i sjukdomar, men antingen detta medel fallit i glömska eller ej användts på samma sätt gom här ofvan uppgifvits, så tyckes man ej hos oss hafva försport någon serdeles verkan deraf. Detta synes med akäl föranleda den önskan, att vidare försök dermed må ske. Öfverhufvud då man känner hvilken stor roll jästens användande spelar i en mingd tekniska förrättningar isom den organiska kemiens område, skulle närmare vetenskapliga undersökningar öfver dess inverkan i olika fall på den menskliga orgåniemen sannolikt blifva af ett högt värde genom sina resultater för medicinen. Huruvida derifrån i framtiden tilläfventyrs kunde hemtas någon vägledning för den alla försök hittills göckende kolerazjukdomens behandling tillhör ej den i vetenskapen profane att bedöma. Syftemålet med detta meddelande är vun aet, om det kan leda till allmännare uppmärksamhet och närmare undersökning af en upptäckt som redan i några fall utöfvat en nära nog underbar inflytelse, hvarföre det ock synes önskligt, att den erfarenhet derom, sora vidare kan vinnas, må likaledes göras bekantför all. mänheten. OR