Aftonbladet – 5 augusti 1853, sida 3

den version gängse, att det icke skulle vara rebellhären, utan en 3000 man stark, på egen! band opererande bandithop som bemäktigat sig denna stad. Detta rykte motsäges emedlertid deraf, att en af insurrektionens chefer några dagar före Amoys intagande aflåtit en proklamation till köpmännen derstädes, hvar: han underrättar dem om sitt anryckande motl staden och tillika utlofvar säkerhet till person. och egendom. Rebellernas hutvudhär skalll emedlertid hafva anträdt marschen. till Fuhtsehau. Om detta verkligen är händelsen, Bål lärer det utan tvifvel snart komma till en afgörande sirid, ty i denna provins stå 60,0001 man tartartrupper, och en tredjedel af innevånarne i den af gränsmuren inneslutna delen af Kina, hvilken rebellerna nu nalkas, äro äfven tartarer. I provinsen Canton är ännul allt lugnt, åtminstone till skenet. En af del brittiska köpmännen i Canton framställd förfrågan hvad skadestånd de hade att vänta om deras egendom bletve förstörd genom en uppresning, har af sir G. Banham blifvit undvikande besvarad. Ett engelskt krigsångfartyg Rattlers, har i Maj månad haft att utstå en liflig fäktning med sex kinesiska sjöröfvarefartyg, i hvilken visserligen de flesta af dessa fartyg blefvo förstörda; men äfven engelsmännen förlorade en :öjtnant, en qvartermästare och flera mairoser. OSTINDIEN. I Madras skulle den 9 Juli arbetena börja på Madrasbanan,. Från Singapore klagas öiver de sjöröfveder som föröfvas af chineserna i Siamsviken och af Malayerna i farvattoen mellan kusten af Sumatra och Singapore. Endast ett litet engelskt krigsskepp stod till regeringens förfogande, men förstärkningar väntades från den af amiral Peliew kommenderade flottstationen. Kemiska, Bref. Af Justus Liebig, Öfversättning från tredje upplagan, af Georg Scheutz. Stockholm, på L. J. Hjertas förlag. Tryckt hos Joban Beckman 1853. (Forts. från gärdagsbl.) ,Utan noggrant studium af Kemi och Fysik, skola Fysiologien och Medicinen icke vinra nägon upplysaing om sisa vigtigaste problemer vid utforskandet af lagarne för lifvet samt hämmandet och undanrödjandet af oordningar i organismen. Den vetenskapige läkaren kan likväl först dä vänta biträde af Kenien, när han blir i stånd att ställa riktiga frågorl oå kemisten. Slöjdfliten har hemtat oöfverskädliga fördelar af Kemien. Mineralogien har blifvit en ny vetenskap, sedan hon begynte fästa afseende på mineraliernas beständsdelar och dessas inbördes förhällanden. Det år omöjligt att vänta framsteg i Geologien, om denna icke mer än hitintills, och på samma väg som Mineagralogien, tager bergarternas kemiska beskaffenhet och sammansättning med i räkning. Kemien ligger till grund för Agronomien; utan att känna jordmänens beständsdelar vexternas näringsämnen, är en vetenskaplig utveckling af jordbruket otänkbar. Utaa kunskap i Kemien förblifver statsmannen en främling för statens egentliga lif, för dess organiska utveckling och fullkomning. Utan denna kunskap kan hans blick ej skärpas, hans begrepp ej klarna för hvad som verkligen gagnar eller skadar landet och det menskliga samfundet. De högsta materiella interessen, den ökade och förmänligare framalstringen af näringsmedel för menniskor och djur, bibebällandet och återställandet af helsotillständet, — alit sådant stör i det närmaste samband med spridningen af naturvetenskaperna och isynnerhet Kemien. Utan kunskap om naturlagarne och naturtilldragelserna strandar menniskoförständet äfven vid försöket att göra sig en föreställning om skaparens storhet och obtgrundliga visdom; ty allt hvad den rikaste inbillningskraft, den högsta själsförmåga mäktar pähitta i bildspråk, liknar, sammanstäldt med verkligheten, en brokigt skimrande men innehällstom såpbubbla. Gerom stiftandet af läroverk, vid hvilka naturvetenskaperna intaga forsta rummet ibland läroämnena, har den nyare tidens behof redan praktisk: framträdt. Från dessa lsroverk skall ett nytt ock kraftigare slägte utgä: kraftigare i förständ och snille; med förmäga och uppfattniogsanlag för allt hvad som verkligen är stort och fruktbart. Genom dessa vetensksper skola samlLällenas bjelpmedel förkofras, deras rikedomar och krafter vexa; och när menniskan, underlättad i fårmägan att upprätthälla sin tillvarelse, icke längre öfverväldigas at svärigbeterua att fördraga och aflägsna de jordiska bekymren, då först skall bennes sinne kuuna, rent och sofradt, vända sig till det högre och högsta. Menniskans historia. bär pregeln af hennes själsutveckliog: i hennes handlingar visar den oss hennes fel och svagheter, hennes ädla och hences ofullkomliga egenskaper. Naturforskningen lärer oss Allmak tens historia, lär oss i dess verk och gerningar känna den outgrundliga visåormen hos ett oändligt Högre Väsen. Obekant red dessa häfder kan menniskoandens fullkomnande icke tänkas; dem förutan kommer själen, den oförgängliga, icke till medvetande af sin värdighet och sin plats inom skapelsen. Grekernas och Romarues religion, hedendomen, ledde sitt ursprung ifrän en ofullkomlig och skef äskädning af naturföreteelserna. Hedendomens sinne, dess blick förmädåe ej intränga till naturverkcingarnes närmast belägna orsaker; den ställde sina böner till räa naturmakter. Hvarje vantro äterförflyttar oss till hedendomeu. Den rymd, hvari verldssystemerna framila, är utan zräns; hvad skulle väl ficnas utanför en sädan gräns? Verldarnes mängd är otalig; den läter ej uttrycka sig med siffror. Ljussträlen tillryggalägger öfver 29 200 svenska mil i sekunden, och ett är innehäller mänga sekunder; det ges emellertid fixstjernor, hvilkas Jjus varit billioner är på väg, innan det nädde vära ögon. Vi känna djur, som äro försedda med tänder, meå rörelseoch matsmäöltningsorgener, hvilka icke kunna ses med blotta ögat; det ges andra djur, hvilka, mätbart, äro flera tusen gånger ännu mindre, och ändå äga äfven de samma slags organer. Likasom de större och största förtära de näringsämnen, fortplanta sig och lägga ögg, ytterligare flera hundra görger mindre än deras egna kroppar. Blott mot ofullkomligheten hos vära förstoringsglas strandar varseblifvandet af billioner gånger ännu mindre varelser. Hlvilka orsdor anh Alilkatörv vicafäka wir snrde ha.